Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 6. De sista docentåren 1863-1866
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
318 DE SISTA DOCENTÅREN 1863-
blefvo vi två trogna bröder och kamrater, och vi hade
många dyrbara stunder tillsammans.
Till den närmare familjen hörde, utom en del fastrar
i Ringsted, af hvilka den sista ännu (1906) lefver
kvar, nära 90 år gammal, framför allt svärmoderns
broder, den nämnde »onkel Ägo», en af de finaste
personligheter C. R. någonsin i lifvet träffat samman
med. Han var en i flera hänseenden begåfvad man,
men hans största begåfning var hans stora, rika
och kärleksfulla hjärta, som omfattade alla och,
huru mycket det än gaf, dock alltid ägde i behåll
outtömliga skatter af kärlek och medkänsla. Han
lefde sitt lif på ön Samsö såsom bestyrare af grefve
Danneskjolds till Samsö stora gods, omfattande hela
öns vidd, och den består af tre socknar. Grefven kom
aldrig dit. Den sannskyldige herren till Samsö var
August Kruse. Såsom bevis på hans människokärlek må
anföras en bragd af honom, som lämnade märke efter
sig. Elden bröt lös en gång på ön i hans yngre
dagar. Han skyndade dit för att hjälpa. Med ens
hördes ropet, att en invånare i det brinnande huset,
en gammal man, glömts i en takkammare. Som en blixt
var han inne i lågorna, fick den sofvande gamle utför
trappan och ut genom en sidodörr å gafveln. Men i
samma ögonblick rasade gafveln och begrof räddaren
under spillrorna. Han drogs fram undan dem lefvande,
men hans ena höft var skadad, och han låg länge
sjuk. Då han kom upp igen, haltade han på det skadade
benet, och denna halt-ning, som dock ej var betydlig,
behöll han hela sitt lif.
Det var till denna onkel mor, Helena, Holger
och C. R. en stormig dag i juli månad reste med
ångbåt från Korsör. Det vardt en svår och långvarig
färd. Stormen hindrade oss att dreja bi på någondera
sidan af ön. Det återstod intet annat än att följa
med ångbåten till - Aarhus. På så sätt fick han en
gång i lifvet sälta sin fot på Jyllands mark. Nästa
dag återvände vi med ångbåten och lyckades då,
oaktadt våg-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
