Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Och kastar på hans land sin hemska dager:
Jag vet min pligt och skall den icke svika;
Jag vet min plats och skall från den ej vika,
Om också stupande jag blir dess sköld.
Röster frän den omgifvande skaran.
Vi följa dig i farans famn, i dödens!
Pygmalion.
Mer ljuf än någon kärlekshviskning ljuder
Uti mitt öra och mitt hjertas djup
Det rop, I höjeu kring mig. Mäktig genklang
Skall Cyperns land och vatten deråt gifva.
At samtid och åt efterverld vi visa,
Att Afrodites’ dyrkan ej förnedrat
Vårt sinne till ett rus, som ej kan bära
Vår lefnads värde och vår menskoära,
(Han går tillbaka till slottet).
Kör af folket.
Kärlek, som gjutit
Perlor i lifvets pokal;
Kärlek, som knutit
Kransar af rosor i morgonens dal:
Kärlek, haf tack för hvad du oss gifvit!
Kärlek, som skänker
Eldigt åt hjertat dess mod;
Snart kanske stänker
Döden kring Cypern vårt hjerteblod,
Kärlek, haf tack för hvad från oss du tager!
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
