Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
löneförmoner, den godtyckligaste förvaltning. En olägenhet för
den historiska sanningen ligger dock deri, att den motsatta, den
billigt bedömande, svårigheterna vägande åsigten sällan förmår
göra sig hörd i kretsar, förstämda och döfvade af nidvisornas
slammer och gny. Också befattar sig den beskedliga
saktmodig-heten så litet som möjligt med besväret att göra proselyter.
ttNöjd med sig sjelf och sin fantasi11, såsom förra studenten, kan
hon väl någon gång stegra sitt mannamod ända derhän att, när
hon funnit argheten gå nilstan för långt, våga en fråga: aom det
der ändå ej var för mycket sagdt71 ? Men då denna
kraftansträngning behörigen blifvit realiserad, sjunker hon i
medvetandet af sina afsigters renhet med lugnaste samvete tillbaka på sina
af rosenfärg bestrålade lagrar och tycker allt, sig sjelf
inberäknad, vara ganska godt. Om den heroiska lusten att taga parti
af en orättvist försmädad, till och med då man icke i allo kan
åt denne lemna sitt bifall, löper ingen aning genom
beskedlighetens lugna, svala ådror.
Men så vanskligt det i allmänhet ej blott kan synas, utan
ock verkligen vara att till hörnasten för en historisk
framställning begagna livarje breflapp, som händelsevis råkat ligga qvar
på kontoret för efterverldens ,xposte restante”, gifves det dock
fall, då ur brefven kan hemtas en bevisning, så pålitlig,
sannfärdig och ojäfbar, att ej ens en inför Gud afiagd ed kan
erbjuda en säkrare borgen för omutlig sanning. Sådan är ock
beskaffenheten af den brefsamling, som närmast föranledt
författaren att våga försöket att teckna en af de ädlaste krigares lif,
som någonsin stridt under Finlands fanor, och hvars död är det
största momentet i hans hjeltelif. Vänliga förhållanden unnade
mig lyckan att vidröra dessa reliker, bevarade af en nu redan
snart halft sekel gammal, men lika oförgänglig sorg. Jag läste
dessa bref först med lijertats blick; sedan med häfdeforskarens.
Hvardera läsningen förde dock till samma resultat: en ärligare
själ, ett trofastare hjerta har aldrig till pappret öfverflyttat sin
fullaste mening. Skrifna af en hand, som nyss förut hade lagt
svärdet ifrån sig och som var beredd att nästa ögonblick åter
gripa deri, andas brefven utan återvändo en kärlek, som gifver
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
