Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
h år f va föll framför sina följeslagares fötter. uHans folk hade
viil mer iin tillräckligt att göra, då det försökte viirna sig mot
den nu från alla håll påträngande fienden. De soldater, som
stodo närmast invid, jemte en adertonårig sergeant Argillander,
broder till ynglingen, som föll i Jynkkii-affilren, togo dock upp
sin iilskade anförare för att bortbära honom — hvart? det visste
de väl ej sjelfve. Hvarthän de iin vände sig, stod döden
färdig att möta dem: och att stanna qvar var för dem lika
mördande som att gå vidare. Holm berättar förloppet häraf så:
ade karlar, som buro bort Duncker, blefvo kort derpå nedskjutne,
så att de fiillde honom till marken, och hans dervid uppgifna
jemmerrop injagade en hemsk bestörtning hos truppen.’8
Enligt en af de många uppgifter, jag angående detta ämne
sökt insamla, skulle äfven Duncker sjelf blifvit å nyo träffad af
en kula, medan hans män bjödo till att bortbära honom. Detta
torde dock vara ett misstag, föranledt af katastrofen med
biira-rene. Men derom stiimma alla underrättelser öfverens, att
Duncker befallte cle få män, som ännu stodo upprätt omkring honom,
att tänka på sin egen räddning, sedan de nedlagt sin chef på
marken. D öfriga lydde. Endast Argillander stannade ändock
qvar vid Dunckers sida. I detsamma kommo fienderne helt
nära. Då bad Duncker Argillander taga den döendes plånbok
nr fickan samt erbjuda innehållet, några få sedlar, utgörande
tillsamman omkring tio rdr b:co, åt ryssarne, på det de ej
skulle plundra sin fallne fiende. Officeren, troligen Karpenkoff
sjelf, till hvilken Argillander vände sig med sitt anbud, svarade,
att denne kunde sticka plånboken i sin egen ficka. Argillander
löste derefter Dunckers sporrar och emottog hans pipa och
klocka, ett silfverur, som gick ännu, när det sedermera
öfver-lemnades åt den fallnes tappre vapenbroder löjtnant Longe,
hvilken, senast tjenstgörande vid Svenska bataljonen, hade haft
olyckan att blifva fången. På en soldatkappa bortburo ryssame
Duncker öfver bron till bruket. Till höger om förstugan var
ett rum, dit han fördes. Der lades han på ett bord. Framför
samma rum fanns en större sal, hvari ryska officerare, efter
aftonens mödor och faror, fortsatte Sandels’ afbrutna qvällsvard.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
