Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Don första känsla Kullervo erfor, då lian öfverskådade
det nya stadium af förnedring, hvarpå han halkade till sitt
för-derf, var naturligtvis ytterlig nedstämning. De onda makterna
i hans inre begynte väl redan röra på sig; men gudarne hade
ännu icke törst. Dertill voro de alltför beklämde. Och i
stället för det djerfva, blodtörstiga hämdbegäret framsmög nu för
första gången ur Kullervos bröst den spöklika, blodlösa afunden.
tians inre degradation bade skridit framåt i jembredd med den
i hans yttre ställning. Från tufvan, dit han sjunkit ned, qvad
han en solsång af förfärlig hemskhet. Missunsamheten är
grand-tcHien deri. Han tror ännu på vår Herres sol; ser i henne en
bundsförvandt i sin öfvergifna ställning. Då i hans värdinnas
bostad förefanns öfverflöd på allt, medan han sjelf var beröfvad
allt, menar han det vara högst billigt, att han får hålla
åtminstone solen för egen räkning, och att natt måtte betäcka dem,
hvilka så fördystrat lifvet för honom. Trängtan efter solljus
ocb den fria rymdens luft beherrskar ännu slafven. Han har
ännu öra för den milda siskans sång, som manar den afaderlöse
att mätta sig71. Han är ej ännu helt och hållet förlorad för
menskiigheten. Men förtappelsens stund är dock redan hardt
nära för handen. Det sköra bandet, som fästade honom vid
menskiigheten, rifves sönder af obarmhertiga händer.
Trälen vill omsider stilla sin hunger med det bröd, som
blifvit honom gifvet såsom enda kost. Han hoppas ej mycket
af detta bröd; han är beredd på det värsta. Ty ordspråket
lär honom, att, om än bröd ser bättre ut än hans:
aKan af bark dess inre bildas,
Ytan dölja endast agnar1.
Men liuruhelst han än må hafva föreställt sig beskaffenheten
af sitt ömkeliga bröd, hade dock äfven de mest nedstämda
förhoppningar varit alltför sangviniska:
uNär han drog sin knif ur slidan,
För att brödet sönderskära,
Stötte knifven skarpt mot stenen,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
