Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ditra uppbärande han besparade sin såväl andeliga som fysiska
naturs oerhörda styrka.
Det mörknade allt mer och mer inom ke.isar Alexanders
ljusa, tjusande själ: och den slöja af rosenrödt, hvilken han i
sin herrliga ungdomstid hade sett utbredd öfver verlden, bytte
sig efterhand för lians fördystrade blick till ett töcken af
sorgflor. Han, som i århundradets begynnelse hade drömt om idel
ljus och lycksalighet för sitt rike och för verlden, begynte
småningom misströsta äfven derom, att det bestående skulle förmå
hålla sig uppe. De idéer af mänsklighetens upplysning och högre
utveckling, dem han sjelf så begärligt hade upptagit i sitt eget
sinne, samt genom sitt tänke- och handlingssätt bidragit att
utkasta åt alla håll bland sitt folk, ingåfvo honom numera endast
förfäran. Han anade till idel stormar, som skulle komma
härjande, öfverändakastande alla de stöd, med hvilka Europas
mäktigaste furstar lip.de sökt kringhvärfva allt det, de hade uppbyggt
på ruinerna af dens herrskarevälde, som, den mäktigaste bland
dem alla, af dem sjelfva hade blifvit störtad. Alexander
misstrodde den konservativa kraften hos sin närmaste broder
Konstantin och såg derför ej ogerna, att denne hans broder i en
skrifvelse af den 26 Januari 1822 afsade sig alla anspråk på
arfsrättigheten till Rysslands tliron. Alexander biföll den 4
derpå iöljande Februari Konstantins önskan. I storfursten
Ni-kolais ungdomsfriska, lugna kraftfullhet såg kejsaren det
pålitligaste ankare för Rysslands, såsom han trodde, äfventyrade
säkerhet, och den 28 Aug. 1823 utnämnde han, i enlighet med
den maktfullkomlighet, som lagen angående arfsföljden honom
gaf, till arfvinge af sina fäders thron denne sin broder.
Något mera än tvänue år derefter uppgaf Alexander, hvars
sista lefnadsår göra honom till en af de mest tragiska gestalter,
den nyare historien känner, sin qvalda anda på den yttersta
kanten af sitt vida rike, dit Han hade dragit sig tillbaka, icke
för att liksom Arkimedes tinna en punkt utom verlden, bvarifrån
han kunde sätta denna i rörelse, utan för att söka en vrå,
erbjudande tillflykt undan all verldens förvirring. ,,Notre ange
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
