Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ken på en Gud, som befaller och hägnar det goda, i tron på
en högre tingens ordning, der allt rätt och ädelt har sin
framgång och lön, i vissheten, att den, som kämpat för sanning och
fäders jord, har odödlighetens medborgarerätt, deri ligger kraften,
hjeltemodet och den i döden segrande dygden.’’1 Så talade
oöfver-träffeligt en stor författare till ynglingar, hvilka fostrades till
samma värf som I, men på en annan fosterjord. Och gån I
med sådan öfvertygelse in, der bjeltestriden är hetast, för att
deri tända upp Edert sinne, kunnen äfven I, om än döden tidigt
skulle bjuda Eder sitt kalla välkomsthandslag, följa honom bort
och
„dö, och säga: jag har lefvat1*.
såsom skalden sjunger om en ung hjelte, hvilken, innan haa
ännu hunnit tälja ens så många lefnadsdagar, som mången bland
Eder, gick
„med hjelteifver i den vilda tiden’1
att höja sin arm till vårt fäderneslands försvar, och tidigt
hunnen af sitt öde,
— ..dödde
Den herrligaste död det kan beskära.•“
Och måhiinda skola häfderna anse bedriften, den någon af Eder
utfört, värd att upptagas i odödligt förvar inom det Pantheon,
hvarpå de till dagarnes ända oafbrutet bygga, och vår efterverld
på dettas ovanskliga pelare läsa ett, nu obemärkt namn djupt
inpregladt. O! har det någon gång lyckats mig att leda edra
unga hjertan till ett tänkesätt, som kan göra detta möjligt, då
må hur snart som helst, när 1 återvänden till hemmet, edert
öra hinnas af ett ovisst ljud derom, att vinterns snöflockar leka
på min graf i någon bortglömd dal. Kanske finnes det då en
eller annan bland Eder, för hvilken denna icke synes alltför
aflägsen; kanske jäfva åtminstone icke dessa den öfvertygelsen,
jag tagit med mig bortom griften, att äfven jag ej lefvat helt
och hållet förgäfves. Och äfven nu medför jag den tröst i
af-skedets bittra stund, att, om än mången skall förmå bättre än
jag meddela Eder margfaldig klokskap och lärdom, ingen skall
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
