- Project Runeberg -  Samlade arbeten / 6. Literatur-historiska och blandade arbeten. Fjerde delen /
38

(1881-1892) Author: Fredrik Cygnæus With: Emil Nervander
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

riktning som denne dess forne konung, om det vill närma sig
det mål, lian uppställde uti ifrågavarande Länseende för sitt folk.
Vi skola genast söka närmare förklara denna vår åsigt, hvilken
vid första påseende kan låta antingen såsom en patriotisk
paradox eller en ironisk begabbelse, men likväl innebär intetdera,
utan endast en obestridlig sanning. Först anhålla vi dock att
få med några ord redogöra för vår uppfattning af de motiver,
som föranledde Gustaf III att gå till väga, såsom han det gjorde,
då han beslutit att skapa den svenska teatern.

Hvarför åtnöjde han sig ej med det genom sin ålder
vördnadsbjudande och genom sitt miserabla skick deltagande väckande
bollhuset, utan fann lämpligt att på Stockholms stoltaste plats
inreda den stolta boningen åt fosterlandets sånggudinnor?
Sannolikt derför, att den sceniska konsten ej är en tigur, hvilken
det anstår att kläda sig i säck och asko. Om hon uppträder
såsom Melpomene, erfordrar hennes höghet en lokal, värdig
densamma. Stiger hon fram såsom Thalia, har den glada nymfen
behof af att icke genom sin skådeplats oupphörligen påminnas
om en uselhet, som kunde föranleda henne att gråta, då hon
som bäst vore i farten att le. Visar hon sig åter i skepnad af
Euterpe, erfordrar härskaran af de osynliga genier, hon befaller
fram i lampornas skimmer, oundgängligen, att deras inre prakt
och härlighet skola återspeglas af omgifningens behag och
skönhet. I sin egenskap af Terpsickorc kan hon. liur lågt hon än
må nedstämma sina fordringar, ej gå sä långt i niodesti, att hon
har lust att bryta benen af sig. — Alla dessa gudaanspråk
behjertade Gustaf III enligt deras förtjenst. Men han tog utan
tvifvel äfven andra, mensldigare sidor af saken i beräkning, då
han önskade bereda åt sin älskarinna, konsten, ett hemvist,
värdigt henne, den gudaburna. Såsom man är klådd, blir man ock
hedrad, menar det erfarna ordstäfret. Gustaf insåg, att så länge
menigheten ej lärde känna den dramatiska konsten annorlunda
än i bollhusets trasor, skulle publiken knappt hålla henne
fölen like, förtjenande äran af dess umgänge. Konsten måste
konungsligt hedras äfven i det yttre för att injaga respekt hos
alla dem, hvilka döma efter ytan, det vill säga alla, med få

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 18:52:16 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/cygnarb/6/0044.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free