Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
äran vara menniska för ingenting, och att förhållandet är det*
samma med nationerna, med staterna. Ett folk, som ej sjelft
personligen kämpar för sig, utan med armarne i kors endast
åser, huruledes andra antingen bekämpa dess hembygd eller
försvara densamma, måste förr eller senare anse sig blott såsom
en viljelös sak ämnad till byte åt den förstkomne, hvilken i
striden får öfverhanden. Och huru kan man väl säga sig älska
det, man ej är redo att hägna med lif och blod, med själens
och kroppens yttersta krafter? Ar din mor, din maka, ditt
barn i ögonskenlig fara, och du bidar ändock, tills någon annan
benäget åtager sig att från dem afvända det värsta, så har hvar
menniska med hjerta i bröstet rätt att säga till dig: du är en
feg, eländig stackare, icke förtjent af att bafva skådat dagens
ljus, och att med kärlek blifva omfattad här i lifvet, och ej ens
värd att fortlefva i denna afföda, hvilken händelsevis tyckes
böra tacka dig för sin tillvaro! Lag samma är ocb det i ännu
vida högre grad för den samhällighet, hvari agregatet af en
massa familjer adlas till en stat, ett fädernesland.
Men måhända hade den indelta finska hären icke
motsvarat sitt ädla ändamål; icke uppfyllt sin sköna bestämmelse; icke
honorerat de stora förbindelser, den åtagit sig; icke inlöst med
sitt mannamod och sitt blod den ve.xel, som dess fädernesland
på honom dragit? Så kunde väl en främling, obekant med de
strider, detta vårt odödliga stolthetsföremål utkämpat och med
de lidanden, det hade utstått, möjligen spörja. Ingen bland oss
nu lefvande skulle dock kunna vara nog bjertlös och
äreförgä-ten att uppkasta en slik fråga; och Finland är moget för en
total undergång, ifall den tid någonsin kommer, då våra
efterkommande lättfärdigt våga sätta i fråga, hvartill landets indelta
armé kunnat tjena eller hvad man har den att tacka för.
Äf-ven Finlands ständer visste ganska väl, att de sjelfva
hufvud-sakligast hade att tacka samma institution, hvilken de dömde
till döden, för det anseende, de hos segraren åtnjöto och för
det afseende, han behagade fästa vid deras uttalade önskningar.
Älven derför hade det bifall, den nye regenten efter moget och
långvarigt begrundande af ärendet lemnade till de finska repre-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
