Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Hvilka vågat deras styrka pröfva!
Ock när ibland tusende den ene
Fann sin öfverraan. sved nederlagets
Nesa mera glödhett i den andres
Iljerta, än om knfrad sjelf lian fallit.
Men besegrarn kan ej velat kufva,
Äfven om dertill han krafter egde;
Ty den segren skulle ju ock vunnits
Öfver brödren, hvilken dukat under.
Nyss förut de iin förente dragit
Hän till edsförbundets fest, den ädla,
Höga, och se’n bergets röster burit
Fram ett gensvar uppå mäster skot ten,
Tröttades dess echo utaf jublet,
Hvilket belsade dem båda ypperst
Bland de ypperste af verldens skyttar.
Och fast skön som mannalifvet tycktes
Dem då deras egen segerlycka,
Var likväl för brödren brödrens sira
Dock än mera skön än lifvets dager,
Ja, så berrlig som det berrligaste
Lifvet skänker: död för fosterlandet.
Och den ene skulle för den andres
Seger gifvit hän det högsta offer,
Som han bjuda kunnat: segrens glädje.
Så de älskade ännu b varandra,
Då utaf kanonens dunder bclsats
Gryningen af festens sista morgon.
Men när qvällen kom, och skuggor restes
Skiljande emellan fjäll, som smultit
Ilop i rosenfärgad morgoneter,
Ack, då steg ur qvalm af festgelaget
Skiljemuren af en dyster tvedrägt
Mellan brödren, så att ingendera
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
