Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Stauflaeher.
Tell, Lar ni intet ord till eder maka?
Tell trycker med häftig känsla gos-
sen mot sin barm.
Oskadd är gossen; mig skall Gud väl lijclpa.
(Rycker sig lös och löljer Jaiektarne.)
Ur
FJ j e r d c S k t c n i
Tredje scen.
Hålvägen vid Kiissnacht.
Vägen går ner bakom tvänne klippor, och blifva vandrarene, förrän
de visa sig pä scenen, synliga högre opp på bergstigen. Klippor
omgiiva hela scenen; pä den främsta är ett utspräng,
bevuxet med buskar.
Tell framträder med armbost.
Han måste komma genom denna hålväg;
Ej någon annan stråt till Kiissnacht för.
Jag gör det här — tillfället gynnar mig.
Den fläderbuske, som der står, mig döljer,
Och derifråu han Linnes af min pil.
Förföljarne den trånga vägen hindrar.
Gör upp ined himlen nu din räkning, fogde!
Du måste hort, ditt timglas runnit ut.
Jag lefde fromt och stilla. Rigtad var
Min båge endast emot skogens djur,
Och mina tankar rena ilråu mord —
Du har skrämt opp mig från min stilla fred.
Till drakens gift, som står i gäsniug, du
Min fromma sinnesstämnings mjölk förvandlat.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
