Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
»Hvad var den där Armand för en?»
»En ung man, som tillsammans med henne lefde upp hvad
han ägde och sedan vardt tvungen att lämna henne. Man
påstod att han var vansinnigt förälskad.»
»Och hon?»
»Ja, hon älskade honom också mycket, sades det, men som
de där kvinnorna älska. Man får inte begära mer än de kunna
ge.»
»Hvart har Armand tagit vägen?»
»Det vet jag inte. Vi kände honom högst obetydligt.
Han lefde sex, sju månader tillsammans med Marguerite, men på
landet. När hon kom tillbaka, var han rest.»
»Och ni har inte återsett honom sedan?»
»Aldrig.»
Inte heller jag hade återsett Armand. Jag började nästan
undra, om inte, då Armand kom till mig, den plötsliga
underrättelsen om Marguerites död stegrat hans kärlek och på samma
gång hans smärta. Han hade kanske redan glömt både den
döda och sitt löfte att besöka mig.
Denna förmodan skulle varit tämligen sannolik om frågan
gällt någon annan; men i Armands förtviflan hade funnits äkta
tonfall, och gående från den ena ytterligheten till den andra,
inbillade jag mig nu, att hans sorg förbytts i sjukdom och att,
eftersom jag ej hört af honom, var han kanske sjuk, eller till och
med död.
Jag kunde inte låta bli att intressera mig för den unge
mannen, kanhända fanns det egennytta i detta intresse, kanhända
att jag under denna smärta spårat en rörande kärlekshistoria
och kanske slutligen min önskan att få reda på densamma
berodde på den oro jag kände öfver Armands tystnad.
Eftersom herr Duval inte kom till mig, beslöt jag att gå
till honom. Det var inte svårt att finna på en förevändning,
men olyckligtvis visste jag inte hans adress, och ingen af alla
dem jag frågat, kunde upplysa mig därom.
Jag gick till rue d’Antin. Kanske Marguerites portvakt
visste hvar Armand bodde. Det var en ny portvakt där. Han
var lika okunnig om adressen som jag. Emellertid tog jag
reda på hvilken kyrkogård fröken Gautier blifvit begrafven.
Det var på Montmartre.
April var inne, vädret var vackert, grafvarna borde inte
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
