Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Kroppen var alltför utmattad af sjukdomen och äfven af
tillfrisknandet för att tillåta själen en häftig sinnesrörelse, men
vårens glada stämningar, som omgaf Armand, förde omedvetet
hans tankar till leende bilder.
Han hade alltjämt envist vägrat att underrätta sin familj
om den fara, hvari han sväfvade, och då han vardt räddad,
visste fadren ej att han varit sjuk.
En kväll hade vi stannat längre än vanligt vid fönstret,
vädret var härligt och solen gick till hvila i en guld- och
asur-skimrande molnbädd. Fastän vi voro i Paris tycktes den
omgif-vande grönskan isolera oss från världen, och knappt stördes
vårt samtal då och då af bullret från något åkdon.
»Det var nästan vid denna tid på året, en afton som denna,
jag lärde känna Marguerite», sade Armand, lyssnande till sina
egna tankar och icke till det jag sade.
Jag svarade ej.
Då vände han sig till mig och sade:
»Jag måste dock berätta dig denna historia; du skall däraf
göra en bok, som man inte kommer att tro på, men som kanske
kan bli intressant att skrifva.»
»Det där kan du berätta mig en annan gång, min vän», sade
jag, »du är ännu inte riktigt återställd.»
»Aftonen är varm, jag har ätit min hönsportion», sade han
småleende, »jag är feberfri, vi ha ingenting att göra, jag skall
berätta dig allt.»
»Eftersom du ovillkorligen vill, så får jag väl höra på.»
»Det är en mycket enkel historia», tillade han, »och jag
skall tala om händelserna i den ordning de följde. Om du en
gång gör något af den, står det dig fritt att omarbeta den.»
Han berättade följande rörande historia, som jag knappt
ändrat alls.
»Ja», sade Armand, i det han lät hufvudet falla tillbaka mot
fåtöljens ryggstöd, »ja, det var en afton som denna. Jag hade
tillbringat dagen på landet med en af mina vänner, Gaston R ...
På aftonen återvände vi till Paris och som vi inte visste hvad vi
skulle taga oss till, gingo vi in på Variététeatem.
Under en mellanakt gingo vi ut, och i korridoren sågo vi ett
långt fruntimmer gå förbi; min vän hälsade på henne.»
»Hvem var det, du hälsade på?» frågade jag.
»Marguerite Gautier», svarade han.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
