Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Meddelanden och frågor
110
Polhems sor, Gabriel Polhem, år 1761 utgivna »Christopher Polhems Patrio-
tiska Testarnente», men finnes däremot ej med i en inventarieförteckning upp-
satt av Jonas Norberg år 1749 och omfattande de modeller, som förfärdigats
i modellkammaren mellan åren 1739 och 1749. Man kan därigenom sluta sig
till att modellen förfärdigats någon gång i början av 1750-talet. Modellen vi-
sar det ena landfästet, som består av sju stycken småflottar sammanfogade me-
delst kilar samt ungefär hälften av den egentliga bron med de för denna kon-
struktion karaktäristiska paraboliska stocklängderna. På båda sidorna av själva
brobanan finnas räcken, vilka dock ej äro utsatta på det kopparstick, vilket är
bifogat Göran Wallerius” beskrivning över denna bro och vilken beskrivning
är införd i Vetenskapsakademiens Handlingar för år 1743").
Modellens mått äro: längd 209 cm., bredd 27 cm., höjd 7 cm.
Anledningen till att Polhem kom att syssla med konstruerandet av bättre
landsvägsbroar över Dalälven torde närmast vara den, att han vid sina resor
mellan Stockholm och sitt manufakturverk Stjärnsund måste färdas över älven.
Broarna hade förut varit så utförda, att på båda sidor om bron voro flera styc-
ken stenkistor nedsänkta på älvbottnen och vid dessa kistor voro stockar fäs-
tade som i sin tur voro fästade vid bron på så sätt att en viss höjning och sänk-
ning av bron kunde ske allt efter vattenståndet. Denna höj- och sänkbarhet var
dock ej tillräcklig för de stora vattenvariationerna i älven, som inträffade vid
snösmältningen på vårarna, varför broarna översvämmades och i regel voro
obrukbara vid denna tid på året. Dessutom utgjorde de många stenkistorna och
utliggarna ett stort hinder för isgången, som ibland kunde föra med sig hela
broar. Wallerius skriver härom i sin berättelse: »Sådant har hänt åren 1727 ock
1728, medan jag i Bergslagen var boende, då af ovanligen höga floder fyra
stycken af ofvannämnde broar blefvo sönderbrutne, af hvilka dock en var så
godt som ny, ock de andre uti tämmeligen godt ock försvarligit stånd». Och
han fortsätter: »Desse händelser gåfvo Herr Commercie-Rådet tilfälle ock an-
ledning at uptänka någon ny ock säkrare invention till slika flottbroars inrätt-
ning öfver strida strömar; ock fördenskul efter, ibland andra broar, den blef
borttagen, som var öfver Elfven uti Husby Sockn, hvarest Herr Commercie-
Rådet sielf hade sin hemvist vid Stiernsunds Manufactur-värk, så blef den an-
stalt giord, at efter dess påfund en ny bro på helt annat sätt inrättad blef».
För att undvika byggnader i själva älven uppfördes på vardera stranden,
uppströms i förhållande till bron, en stenkista, från vilka förankrings- och fäst-
ningsanordningar byggdes för att kvarhålla bron i dess rätta läge, men dock
så att den kunde följa älvens stigande och fallande. Fördelarna med denna an-
ordning voro dels att stora kostnader sparades genom att undvara de många
stenkistorna och anordningarna för desamma och dels kunde kistorna på strän-
derna lätt repareras vid uppkommande fel, vilket ej så lätt lät sig göra när de
1) Kongl. Swenska Wetenskaps Academiens handlingar, år 1743, 1:sta quartalet. Be-
rättelse ock beskrifning öfver Herr Commercie-Rådet Polhems påfund at inrätta flott-
broar på paraboliska Spännbogar, til jämnförning mot det förr brukade sättet i slika
flottbroars byggande. Ingifven af Göran Wallerius. Assessor i Kongl. Bärgs-Collegio.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
