Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Meddelanden och frågor
T ett originalmanuskript ’) tillhörande Fru Annie Kurtén, Ekenäs, Finland,
med titeln »Herr Bergsrådet och Riddaren Sven Rinmans Lefverne och Me-
riter», en i kronologisk ordning av Sven Rinman personligen upprättad för-
teckning över de viktigaste händelserna i hans liv, finnes för år 1777 bl. a.
upptaget följande: »Wid Hellefors Canongjuteri uti Södermanland, blef jag
anmodad at inrätta en Bårrmachin till helgutne Canoners Bårning», och han
skriver vidare: »Och som ingen omöjelighet tycktes ligga i vägen, blefvo 2ne
sådane Perpendiculaire Machiner under ett tak ifrån grunden, under min
trägna tillsyn upbygde».?)
En modell av en på detta sätt konstruerad kanonborrningsmaskin finnes be-
varad i den av K. Tekniska Högskolan i Tekniska Museet deponerade stora
samlingen av modeller från 1700- och 1800-talen visande tekniska och indu-
striella verk och anläggningar.”) Modellen av denna kanonborrvind visar enligt
en etikett som är påsatt densamma, den borrmaskin som år 1781 uppfördes
vid Ehrendals Styckebruk i Södermanland av en byggmästare Eric Järnberg,")
tydligen med den av Rinman vid Hällefors uppförda borrmaskinen som före-
bild.
Två olika sätt att borra upp kulloppet i massivt gjutna kanoner visas å
modellen, dels där kanonen är upphängd i ett rep, som löper kring en trissa i
taket, och vid borrningen med sin egen tyngd glider ned på den omlöpande
borren, dels där kanonen går runt och av sin egen tyngd glider ned på den
stillastående borren. Modellen torde vara förfärdigad på 1780-talet. Dess
mått äro: längd 58 cm., bredd 40 cm., höjd 73 cm.
Intill början av 1700-talet tillverkades kanoner på följande sätt. I gjut-
formen, som gjordes av lera och sand nedsattes lodrätt, för erhållande av
kulloppet, en smidd järnstång, som var något smalare än den förutbestämda
kalibern på den blivande kanonen. Järnstången var överdragen med en deg
av aska. Denna »kärna» hölls centrerad av ett i formen insatt kransjärn, en
s. k. galippa. Efter gjutningen bortslogs formleran, kärnan togs ut varefter
karonröret hissades upp i en vertikal borrmaskin för slätborrning och för att
erhålla den bestämda kalibern. Borrtorn av denna konstruktion finnas av-
bildade bl. a. på den av holländaren Allart van Everdingen på 1630-talet må-
lade tavlan över Julita Bruk, som då var ett av landets största kanongjuterier.
Vid gjutningen av kanonrör på detta sätt uppkom lätt invid järnstången,
som utgjorde kärnan, luftblåsor och ofta måste sådana »stycken» kasseras.
Flera försök gjordes för att avhjälpa dessa olägenheter och det första lyckade
experimentet utfördes på 1720-talet i Cassel av en gjutare vid namn Keller.
1) En avskrift av detta manuskript har skänkts till Tekniska Museet av Fil. Dr
Carl Sahlin, Djursholm.
2) I Gruvkartekontorets arkiv finnes ritning på »Canonborrmachin vid Hellefors
1776», signerad: »Eskilstuna 20 mars 1783 Carl Rinman».
3) I Landtbruksakademiens museum finnes en liknande modell av kanonborrnings-
maskin.
4) Denna borrmaskin är beskriven av Eric Järnberg i K. Patriotiska Sällskapets Hus-
hållnings Journal för juli månad år 1786.
10
Kanonborrningsmaskin
från 1700-talet.
117
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
