Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Gjutjärnshällar
kins (Newcomen Society Transactions, V. I. sid. 17). När denna upp-
täckt beträffande järnframställningen ägt rum, ligger i dunkel, men
man torde ej misstaga sig, säger han, om man tror, att det skett någon
gång under 1300-talet någonstädes i västra Tyskland eller östra
Frankrike — landet mellan Alperna och Belgien. Det har sagts, att
det första gången skulle ha hänt i trakten av Ligége. Man har också
kunnat konstatera, att en dylik masugn byggts i närheten av Namur
år 1340. Från omkring år 1400 voro tvänne sådana ugnar i trakten
av Ligge — vid les Vennes och vid Grivegnée — välkända. Från
början av 1400-talet förekomma allt flera belägg i litteraturen, att
så beskaffade ugnar funnits såväl i Frankrike som i Tyskland och i
Italien.
Till denna Strakers framställning kan anmärkas, att det land, dit
denna upptäckt förlägges av Rhys Jenkins, måste sedan mycket lång
tid tillbaka ha varit ett centrum i Europa för järntillverkningen.
Inom detta område gå nämligen lätt behandlade minettmalmer i da-
gen, och därstädes har man således tidigare än annorstädes haft större
förutsättning för en järnhantering. Har man sökt följa den primitiva
järnhanteringens utvecklingsbanor i norra Europa, har man ej kun-
nat undgå att lägga märke till, att det någonstädes inom det gamla
romerska rikets provinser måste ha funnits ett område, där nya fram-
steg inom järnhanteringen ägt rum, och därifrån kunskapen om dessa
spritts till såväl England som till den skandinaviska norden. Genom
den från geologiskt håll lämnade ovan meddelade upplysningen om
minettmalmerna, torde detta område ha blivit lokaliserat.
Från samma trakter — ur räkenskapsböcker och urkunder från
städer vid nedre Rhen — föreligga jämväl tidigare än från andra
orter uppgifter om större gjutna järnföremål, för vilkas tillkomst ug-
nar, som producerat flytande järn, ha varit en förutsättning. Vad som
i dessa urkunder i främsta rummet omtalas, ha varit eldvapen — ka-
noner — huru de nu kunnat ha sett ut. Men både dessa och även an-
dra av dessa järnbruks produkter, t. ex. gravhällar och andra hällar
från 1300-talet, ha icke bevarats till våra dagar, utan ha under årens
lopp smälts ned, när de blivit föråldrade, eller rostat sönder. Från
1400- och 1 500-talen finnas alltflera uppgifter, som visa, huru starkt
produktionen stigit. Ju längre vi komma fram i tiden, desto fler al-
ster av denna järnindustri ha blivit bevarade till oss och även i rätt
stor utsträckning publicerade i vår tids facklitteratur, se exempelvis
Albrecht Kippenbergers publikationer, Walcher von Moltheim i
67
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
