Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Oresundstunnel
Den tyska pressen slog i allmänhet vakt om den 1909 öppnade ång-
färjeleden Trälleborg—Sassnitz, men insåg tunnelns betydelse för ett
nordiskt försvarsförbund och föreföll man övertygad om att den
skulle komma till stånd inom kort. Därvid kunde man konstatera,
huru av en fjäder blir en fet anka. Sålunda påstodo vissa tyska tid-
ningar, att frågan var föremål för riksdagens synnerliga uppmärk-
samhet och att ett gynnsamt beslut snart kunde väntas. En gransk-
ning av riksdagshandlingarna visar, att icke ett ord om Oresunds-
tunneln förekommit. Upprinnelsen till allt detta torde ha varit det
lilla Qvistgaardska särtrycket.
Det officiella Sverige var ju på grund av den nationella väckelse,
som fick en stöt under unionskrisen 1905, i färd med att lösgöra vårt
land från beroendet av Danmark i flera hänseenden, materiella och
andliga. I intervjuer ställde sig därför de ledande avvaktande, icke
minst med tanke på det förestående öppnandet av den 110 km långa
Trälleborg—Sassnitzleden. Man var sålunda angelägen upplysa Tysk-
land om att förslaget var helt och hållet privat.
Västmakternas press misstänkte, att tunnelförslaget syftade till ett
försvarsförbund mellan Sverige och Danmark och att Tyskland låg
bakom, planerande tunnlar även mellan de danska öarna.
Den franska pressen var rätt upphetsad och förklarade, att, när de
skandinaviska småstaterna kunna bygga en tunnel på 36 km, borde
fransmännen kunna åstadkomma en dylik på 31 km under Engelska
kanalen för att trygga transporterna under den väntade uppgörelsen
med Tyskland. Särskilt anmärkningsvärt är, att Paristidningarna för-
tego, att deras egna landsmän ett kvartsekel tidigare framkommit med
tunnelförslaget. Den misstro mot Tyskland, som ledde till världskriget
fem år senare, spårades sålunda även i denna nordiska angelägenhet.
Men Qvistgaard fullföljde arbetet utan att bry sig om den uppstån-
delse principförslaget föranlett. Tillsammans med Orth framlades så-
lunda i oktober 1912 betänkande med ritningar och kostnadsförslag.
Sträckningen har förut antytts, och avsåg förslaget nu enkelspår men
med mötesplats på Saltholmen. Beträffande infarten till Malmö åbe-
ropades bland annat ett förslag av dåvarande kaptenen Ingemar Pe-
tersson (f. 1870). Totala längden utgjorde 50,7 km, maximilutningen
1:100 och minst krökningsradie i huvudspår = 600 m. Tunneln skulle
hava cirkelrund tvärsektion med 6,3 m invändig diameter. Konstruk-
tionen tänktes utförd antingen som järntub med bakmursfyllning av
inpressat cementbruk eller murad med granit- eller betongblock. Möj-
1912 års förslag.
dl
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
