Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
PAPPAS SJUKSKÖTARE
219
honom att dricka, tog han glaset eller skeden
ur hennes hand och räckte det åt den sjuke.
Denne såg på honom ibland, men visade inga
tecken till, att han kände igen honom. Men han
lät sina ögon vila allt längre på gossen, i
synnerhet då denne höll näsduken för ögonen.
Så gick den första dagen. Om natten sov gossen
på två stolar i ett hörn av salen, och på morgonen
återtog han sina sysslor. Den dagen såg det ut,
som om den sjukes medvetande började
återvända. Vid ljudet av gossens ömma röst tycktes
hans ögon glimma till av ett obestämt uttryck av
tacksamhet, och en gång rörde han på läpparna,
som om han ville säga något. Varje gång han
vaknade efter en kort slummer, såg det ut, som om
han sökte sin lille vårdare. Läkaren, som kom
två gånger, iakttog en liten förbättring.
På kvällen, då gossen förde ett glas till den
sjukes svullna läppar, tyckte han sig se ett svagt
leende på dem. Då började han fatta mod och
hoppas. Och i förhoppning att bli förstådd, om
också endast ofullständigt, talade han nu vitt och
brett om modern, de små systrarna och
återkomsten till hemmet och uppmanade honom med
varma och kärleksfulla ord att fatta mod.
Och ehuru han mången gång tvivlade på, att
han blivit förstådd, talade han ändå, emedan han
tyckte, att den sjuke, om han också inte förstod,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
