Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Släktförhållanden, av C. N. Börrisson
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
39
hon däremot i livegenskapsförhållande till honom på något sätt,
så är barnet slav till sin fader i samma grad som modern. Ett
friboret barn säges alltid vara "herre av sin mors och barn av
sin faders släkt". Men ett icke fritt barn tillerkännes knappast
en gång att vara släkt med sin fader, så hårt håller moderns
ägare på äganderätten både till henne och barnet.
Giftermålen på de olika sätten inverka således på släktför-
hållandena. Det mest ansedda sättet, som ock är villkoret för en
friboren avkomma, är, att mannen "lånar sig hustru” (sompa
nkento), såsom det ibland uttryckes, eller "gifter sig medelst
pant” (kwela longo). Det sker så, att då en man eller hans höv-
ding gjort ett val, sändes — om hövdingarna ej själva samman-
träffa och uppgöra affären,
vilket är mindre förnämt —
en s. k. böneman till kvin-
nans hövding för att höra
efter, om kvinnan är ledig
till äktenskap samt huru
mycket hövdingen vill ha i
pant, ifall han skall gifta
bort henne. Såsom förhin-
der räknas, om hon redan
står i outredda äktenskaps-
förbindelser, har ed eller för-
bud vid någon avgud för
giftermål eller är av samma släktkult, så att kontrahenterna betraktas
som syskon, eller tillhör någon gammal fiendesläkt, så att förfäderna
svurit ett "evigt förbud” vid någon avgud för giftermål dem
emellan m. m. De, som ha "löfte" på sig vid avgudarna, kunna
dock under åtskilliga ceremonier befrias därifrån av någon med
samma namn som den ”bundne"”, varför "bror i namne" alltid
betraktas med en viss släktkänsla.
Antager nu hennes hövding anbudet, så begär han ett an-
senligt pris, ända till ett, två, ja tre hundra kronors värde, och
till friaren meddelas, att han får komma på visit och börja att
bära med sig det önskade. Om de vilja erkänna sin fattigdom,
försöka de nog att pruta. Men de, som vilja anses mäktiga,
sätta sin ära i att betala mycket i pant, även om de nödgas låna
det på annat håll eller sälja en slav för att skaffa beloppet. Kvin-
Tillredning av bindvirke
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
