Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Bland infödda arbetare, av Axel Wennerström
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
333
en och annan nybörjare, göra dock härifrån undantag. Vid ett
tillfälle skulle sex karlar fälla ett träd. Då jag varit med dem
till skogen på morgonen och hjälpt dem i gång, gick jag hem för
att sedan vända tillbaka på eftermiddagen. När jag kom, fann
jag två av karlarna i lugn och ro språka med varandra, en stekte
potatis, en annan satt förnöjd med ryggen mot ett träd och rökte
sin pipa, och en femte sov i allsköns ro. Blott en högg då och
då ett hugg i trädet utan någon beräkning. Då jag frågade,
varför de ej arbetade, svarade de: "Det beror på sågen". Det
var ock sant, ty den var för litet skränkt, men det föll ingen
av dem in att gå till stationen och få den omställd. Om någon
hade tänkt därpå, så ville han ingenting säga, ty då hade det
blivit gräl om, vem som skulle gå. När de få ackordsarbete,
kunna de dock arbeta duktigt. = ”
Att en och annan, isynnerhet nybörjare, har svårt att passa
på tiden, då han skall börja arbetet, är ju ej så underligt. Det
behöver endast vara något, som i byn eller på vägen till arbetet in-
tresserar honom, och han lämnar all tanke på punktlighet. En man
kom en dag till arbetet kl. !/; 12 f. m. När jag frågade honom,
varför han kom så sent, frågade han, om jag ville köpa fisk
av honom. Jag framhöll, att han borde arbeta på den tid, som
var bestämd, och fiska på fritiden. Han sade: "Fisken hade
icke väntat, tills jag fått fritt, och det hade varit förlust att låta
denna egendom försvinna. Hade jag arbetat, så hade jag nu
varit hungrig, men nu är jag mätt och har även att sälja åt dem,
som vilja köpa".
Det säger sig självt, att det är arbetsamt och tålamods-
prövande att vara arbetsledare i Kongo. Men understundom
är det dock uppmuntrande. Om dessa arbetare äro okunniga,
tröga och likgiltiga, så äro de dock godmodiga. Bli de för-
ståndigt och rättvist behandlade, få de känna sitt människovärde
och visar man dem litet kristlig kärlek, så bli de tillgivna. Och
kan man leda och undervisa dem, bli vanligen de flesta duktiga
arbetare.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
