Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte V. Maj 1886 - M. S., Bref till Dagny från Kristiania - Böcker för barn och ungdom
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
154
klädedrägt, för mycken läsning i skolan, pianospelning samt äktenskap
vid allt för tidiga år.
»De ogynsamma lifsförhållanden, som under tidernas lopp varit
qvinnornas lott i större och mindre grad och utsträckning, hafva
efterhand, generation efter generation, summerat ihop sina verkningar. De
klena mödrarnes inflytande på sönerna neutraliseras mer eller mindre
genom de bättre yttre vilkor, hvarunder dessa uppväxa; döttrarna
deremot förtvina under samma eller ännu sämre vilkor än mödrarna
och tillföra sina efterkommande som arf ett förökadt urartande.>
Den fordran han ställer på dessa svaga qvinnor, att de skola ställa
sedlighets-krafvet pä de unga männen och derigenom bidraga till att
det »dämmes upp för en af våra värsta giftkanaler», synes dock
innebära den förutsättningen, att »urartandet ej blott kommer från qvinnorna.
Emellertid öfverlemnas de unge männen till inflytanden af sämsta
slag. Det hör till sällsyntheterna, att äldre män eller
Kristiania-familjer taga sig af den studerande manliga ungdomen, som härstädes
är öfverlemnad åt sig sjelf. Att ett sådant intresse är af nöden,
bevisades till en sorglig grad af en smutsig bok »Fra Christiania-Bohëmen*.
och i synnerhet af de diskussioner, till hvilka den gaf anledning.
(Forts.)
Böcker för barn och ungclom.
Att skrifva goda böcker för barn och ungdom är ingen lätt sak. Dertill
fordras, utom berättaretalang, alt ega barnasinne och ungdomsfriskhet, att älska
de små och lefva sig in i deras laukegång samt att hafva en god och fast
verlds-åskådning. Och äfven med alla dessa egenskaper är det ej alltid sagdt, att man
lyckas. Desto mera glädjande är det derföre, när så verkligen sker. Och är
arbetet dertill ett svenski original, förhöjer det i vår tanke värdel. Ty nog
hafva vi en mängd goda barnböcker i öfversättning, i synnerhet ifrån engelskan,
men intill de senaste åren har en svensk barnbok varit en sällsynthet. Och
dock huru mycket mera tilltalande — ja äfven för fosterlandskänslan stärkande
— måste det ej vara att i den kära berättelseboken återfinna sin egen verld och
sina egna hemseder, än en hell främmande omgifning, konstiga svåruttalade namn
och t. ex. vid beskrifningen af barnens käraste högtid, julen, Sankt Klaus med
sin julstrumpa och julbordet med sin pluinpudding i stället för vår gamla kära
julgran, våra julklappar, vår fisk och gröt och — kanske främst af allt — vår
herrliga julotta. Borta är bra, men hemma är bäst.
Af äldre goda svenska barnböcker erinra vi bland andra om Mathilda
Ge-strins "Små teckningar för barn och ungdom" (1872), C. J. Bergmans
"Skildringar och berättelser för ungdom" samt V. Rydbergs "Lille Yiggs
julafton" (båda frän 1874), äfvensom Richard Gustafssons, Albrecht Segerstedts
och P. A. Gödeckes sagor. F»e senaste jularne ha gifvit oss Amanda Kerfstedts
ovanligt friska och roliga "Små och stora" (2:dra uppl. 1884), J. C. von
Hofstens förträffliga "Bilder ur barnverlden" (1880), och "Barnhistorier" (1884),
—sters fina och poetiska "Ängsblommor" (1883) saml "Vintergröna" (1884).
Prinsessan Eugenies tilltalande "Bilder ur djurens lif (1883), Leas
"Småherrskap" (1884) och Lotten D:s "Vid brasan i barnkammaren" (1881), båda de
senare försedda med nätta teckningar saml roliga verser. Främst bland alla böcker för
mycket små barn måste vi dock sätta Jenny Nyströms "Barnkammarens bok",
hvars utmärkta, fint kolorerade planscher och gamla välkända rim äro en
outtömlig källa lill förnöjelse för 2- à 6-åringar och en oskattbar resurs för mången
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
