Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte VIII. Oktober 1886 - J. E. Berggren, Genmäle å art. Om brottslighetsfreqvensen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
248
hafva inneburit mindre osjelfständighet, om jag hemtat de statistiska
siffrorna från en fransk eller engelsk författare: Resultatet skulle för
den fråga, som här behandlats, hafva blifvit det samma äfven i det
fallet. Men om det icke fins någonting att invända mot de statistiska
uppgifterna, synes det mig vara i hög grad omotiveradt af Red. att
bär tala, vare sig om sjelfständighet eller osjelfständighet. Hvad åter
partiskheten beträffar, sa består den samma deri, att jag uraktlåtit att
tala om ett och annat, som Red. hade önskat finna i min uppsats,
men som jag åter ansåg ligga utanför mitt ämne. Redaktionen har
nämligen velat dels att jag skulle lemnat en redogörelse äfven för det
inflytande, som osedligheten bland männen har på deras kriminalitet~r
dels att jag skulle hafva påpekat, hvilket oerhördt ansvar måste
drabba den lagstiftning, hvilken i det moderna samhället skapat en
klass af qvinliga parias och fortfarande underhåller den samma, på det
att männen ostraffadt må dela dess usla lif utan att derför dela
skammen och tvånget, som vidlåder den samma; dels att jag framhållit
fädernas förfärliga ansvar för de utsatta eller eljest öfvergifna barnens
olyckliga öde.» Det är ett mycket stort misstag Redaktionen begått, då
den sagt att jag af partiskhet uraktlåtit att tala om dessa sorgliga
ämnen-Jag skulle ganska visst hafva talat derom med allt för mig möjligt
eftertryck och med all öfvertygelsens styrka, om jag nämligen ansett
att dessa saker legat inom gränserna för min framställning.
Redaktionen befarar dessutom att ytliga läsare kunna draga falska slutsatser
af min framställning. Det är möjligt att så kan ske, och kanske redan
skett; men att söka förebygga lättsinnighetens och tanklöshetens
uppenbara misstydning af min framställning, derpå var jag verkligen icke
betänkt, då jag skref i Tidskrift för kristlig tro och bildning. Dock,,
den som med eftertanke läser slutorden till min uppsats, skall ganska
visst icke af den samma kunna draga de falska slutsatser, om hvilka
Red. talar. Jag tager mig friheten att här upprepa dessa slutord:
»Öfver de bibliska utsagorna: ’rättfärdighet upphöjer ett folk, men synd är
ett folks förderf och: ’hvar och en som synden gör är syndens träl’ kunna vi
säga att moralstatistiken innehåller en gripande predikan, i det att hon uppvisar
en fruktansvärd syndens framhärdelsekraft hos samfundet och hos de individer
hvilka fallit för frestelsen att genombryta lagens och den helgade tidens skrankor.
Denna predikan torde till äfventyrs hos nagra framkalla pessimismens stumma
resignation, hos några det förnäma föraktets afsky för ’samhällets olycksbarn,’
hos andra sentimentalitetens ofruktbara tårar. Bättre vore det dock, om hon
hos alla förmådde framkalla å ena sidan en med allvarlig sjelfpröfning enad dom
öfver brottslingens gerning och a den andra ett frimodigt och energiskt
uppträdande mot allt, som i samfundsförhållandena, i det enskilda och det offentliga
lifvet är egnadt att inleda individen på frestelsens och brottets bana.»
Upsala den 21 oktober 1886.
J. E. Berggren.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
