Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
236
Ett ord om fru Lenngrens frändskap
med Moliére.
^ Hon förstår som ingen att säga en sanning i så slående form.
gifva den ett så uddigt uttryck, att den sitter fast i alla tider».
heter det så riktigt i den intressanta karaktäristik af A. M.
Lenngren, med hvilken fru Bååth-Holmberg inleder detta häfte.
Anmärkningen förde mina tankar ofrivilligt tillbaka till den franske
mästaren i samma konst, Moliére, i hvars skola man vore frestad
tro, att den svenska skaldinnan fostrat sin bildningsgåfva, för att
icke säga sig själf. Jag slog upp min Moliére, började ögna
igenom hans »Femmes savantes» och fann der bland annat
nedanstående uttryck, hvilka det torde roa Dagnys läsare att
jämföra med ofvan nämda teckning af fru Lenngren.
Warburg antyder i sin lefnadsteckning öfver Moliére, sid. 152,
att den svenska skaldinnan sagt något som liknar ett par rader i
»Les femmes savantes». Men dels förlorar sig likheten genom
det klumpiga i den strandbergska öfversättningen i de af
Warburg anförda raderna, dels kunde naturligtvis ämnet i detta
sammanhang blott flygtigt vidröras.
Här nedan anföres Moliéres ytterst fina och slående uttryck
på hans eget språk.
När i andra akten Bélise, den äkta mannen, icke vågar en
anmärkning till sin hustru, klagar han sitt oblida öde för systern:
. . . *Raisonner est /’ emploi de toute ma maison
Et te raisonnement en bannit la raison.
L’ttn me brule mon rot, en lisan/ quelque histoire,
Uautre rève a des vers, qitand je demande a boire.y
Vidare uttalar han sig om qvinnans lärdom:
ill n est fas bien honnett, et pour beaucovp de causes,
Qu’wni femme etudie et saehe tant de choses.
Former aux bonnes mæurs 1’esprit de ses enfans,
Faire alter son ménage, avoir Cail sur ses gens,
Et regler la déptnse avee économie,
Doit e/re son étude et sa philosophi/.’
Clitandre åter, Henriettes friare, förklarar i första akten
föremålet för sin ömma låga, att han visserligen önskar
tque la femme ait des clartis de tout>
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
