Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
•196
rörelsen vunnit stor anslutning. Hon talade oin ett påtänkt
internationell fredsförbund af näringsidkare, "ty dessa, ocb genom dem liela
folket, lida af krigen. När presterna på predikstolen bedja för
krigsmakten till lands och vatten, så är det emedan de, som sitta i kyrkan,
vilja så hafva det; när de icke längre vilja, upphör prestens bön i
detta afseende. När folket beslutsamt sätter sig emot krig, kan icke
en gång Bismarck utpressa penningar dertill, och utan penningar —
intet krig." För öfrigt påpekades vigten af qvinnans samarbete med
mannen i fredsfrågan, dä hennes inflytande på barnen och derigenom
på framtidens bärare, vore af så stor betydelse.
Resolutionen blef:
"Da Fredssagen og Kvindesagen har det fælles Fovmaal: at sætte
Retten i Magtens sted, udtaler Församlingen, at Fredssagen ogsaa
bør vsere en Kvindesag.’
Återstod så på programet samunderrisnwg. Diskussionen
inleddes af fru Ragna Nielsen (Norge) och det på ett sådant sätt, att
frågans behandling utgjorde en af mötets glanspunkter. Fru Nielsen
omtalade huru samskolor nu icke voro ovanliga i Norge, der flickor
sedan 1885 ega tillträde till statens läroverk. Den kongl, resolution,
hvarigenom skolorna’ öppnades för qvinnorna, innehåller bland annat:
"Indlil en endelig ordning af spørgsmaalet om pigers förberedelse for
iniddelskole- och student-examen kan træffes, bemyndiges kirke- og
undervisnings-departementet naadigsl til at give piger adgang til
opta-gelse som elever ved de oflentlige høiere almenskoler, hvor saadant
antages at kunne ske uden væsentlige ulemper for undervisningen".
Egentligen är det den s. k. Middelskolen, hvilken blifvit ordnad som
fællesskole, men äfven till det treåriga gymnasium, som förer till
universitetet, ega qvinnor tillträde. Dessa förhållanden gälla dock enligt
ofvan nämda resolution endast "tills vidare" och med vissa vilkor.
När flickor med stöd af åberopade förordningen sökt inträde vid
Kristiania högre läroverk, har tillträde nekats och samma lär ock vara
förhållandet vid ett par andra af Norges större städer. "Man vill",
sade fru Nielsen, "visa ädelmod men icke full rättvisa." En orsak till
att samskolan vunnit så mycket insteg i Norge är landets fattigdom
och dess spridda befolkning, hvilka omständigheter tvingat
myndigheterna att ordna skolväsendet på sparsammaste sätt. Samskolan i Norge
har visat, att den håller borta från skolan de oseder, hvilka pläga
förö-linnas, der gossar och flickor undervisas i skilda lokaler. Samskolan
borde enligt talarinnan vara beräknad icke endast för de likstälda inom
samhället; nej, statsministerns dotter borde der sitta bredvid
ölutköra-rens son. Fru Nielsens tal var sakrikt. Det upptog och bemötte alla invänd-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
