Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Resan och ankomsten hem
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
105
>Elia, sitt ordentligt vid bordet!»
»Snälla mamma, får jag lägga mig», sade gossen, och då
han strax därpå sjönk maktlös ned i moderns armar, var
knappt ett öga torrt vid bordet med undantag av värdinnans.
En bekant fru var vänlig nog att en afton sända sin
tjänarinna till oss att vårda barnen. Vi skulle därigenom få
tillfälle att bevista ett möte. Vi gladdes häröver och gingo
till Valhalla. Där var fullt hus, där sjöngs, spelades och hölls
tal. Möjligt är, att vår betryckta sinnesstämning gjorde, att
vi betraktade allt med kritiska ögon. Publiken var förtjust,
men min hustru föll i en så häftig gråt, att jag hade all möda
att avvända den offentliga uppmärksamheten från oss.
Vi skyndade så fort som möjligt ut ur salen. Aldrig hade
vi i Ryssland känt ett sådant främlingskap, som vi den
gången kände i Stockholm. Denna känsla följde min
hustru till graven. Jag är glad att kunna säga, att hon slapp
att en gång till i sitt liv göra en dylik erfarenhet. När det
sedermera blev fråga om hemresa från missionsfältet, sade hon:
»Om det behöves, så kan ju du resa hem, men jag
stannar hellre härute.»
Att det var flera, som vid nu berörda tid gjorde samma
erfarenheter som vi vid vistelsen i Stockholm, vet jag. En
predikant sade mig: »Jag har rest och predikat i Sverige,
Norge, Finland, Ryssland, Tyskland, Frankrike och England,
och i alla länder och städer, jag besökt, har jag funnit
gästvänliga hem öppna sig för mig utom i — Berlin och
Stockholm. Här bor man på hotell under det man predikar i
bönehusen.»
Med tacksamhet omnämner jag dock, att vid senare
besök i hemlandet förhållandet varit helt annorlunda. Gästfrihet,
kärlek och deltagande ha kommit oss rikligt till del.
Vi lämnade snart Stockholm och bosatte oss i Örebro.
Så snart hälsa och krafter medgåvo, användes tiden till
pre-dikoresor i skilda delar av landet.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
