Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Leon
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
220
I trodden?» Svaret blev nekande. Följden vart, att åtta av
de mest framstående bröderna blevo döpta — icke Léon —
och av dessa tillsattes av främlingarna en äldste. Församlingen
flyttade från Leons hus till en annan plats. Främlingarna
reste, inberättande för sina respektive ledare om åtta omvända
och döpta samt om en baptistförsamlings bildande, prisande
Gud för en sådan seger. Nedslagen gick L. efter till den nya
församlingen och talade stundom där. Man kunde dock ej
tåla, att en odöpt skulle predika i »deras» församling.
Slutligen förbjödo de honom det. Då L. var utdriven,
uppenbarade sig strax »profeterna» likt rovfåglarne på Abrahams
offer, men som ingen Abraham fanns, som hade makt att
bortjaga dem, så skingrades snart hela baptistförsamlingen,
och »profeterna» hade tagit de flesta medlemmarne.
Den outtröttlige L. samlade åter en grupp i sitt hus. Ett
rum inreddes till samlingslokal. Léon kände det tungt att på
egen bekostnad underhålla verksamheten. Med anledning
därav tillstyrkte församlingen, att en barnlös familj skulle få bo
i lokalen mot att som ersättning därför hålla lokalen varm,
städad och ljus. Man blev dock snart missnöjd härmed. I
rummet fanns nämligen en säng, och huru skulle man kunna
bedja, ja, ännu mer, fira Jesu döds åminnelse i en predikolokal,
där en säng fanns? Det var ju oheligt att göra det! Han
frågade då församlingen, om han skulle låta familjen flytta.
Ja alla voro villiga att betala för ved och hyra, bara sängen
komme bort. Nu skulle församlingsmedlemmarne betala, men
som det ej står i bibeln, att man skall hyra församlingslokal,
fingo andra »samvete» däröver och inbjödo
församlingsmedlemmarne till sina hem. Hela församlingen lämnade så Leons
hus.
Så var förhållandet, då vi besökte Léon. Hans församling
var skingrad. Av baptistförsamlingen fanns ej »sten lämnad
på sten.» Stundistförsamlingen fanns ännu till, men redan
hade »profeterna» börjat innästla sig där. En förlikning och
återförening skedde, och åter samlades man i Leons hus.
Fem veckor före denna tid hade en kyrkans missionär
besökt staden för att omvända de »sekteriska». Detta var ej ett
lätt uppdrag. Genom polisen kallades Léon och de övriga
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
