Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
266
— 1898 —
Man observerar i Palais Royal, som öfverallt
annorstädes, den allmänna läslust och vettgirighet som
karakterisera Fransoserne. Isynnerhet läsas tidningarne med
begärlighet. Pä klubbar, kaffehus, värdshus, öfverallt finnas
allmänna bladen. Man kan äfven läsa dem sub dio i Palais
Royal, pä bulevarderne, i Tuileri*-trägården och pä andra
ställen. Häraf betjena sig ock Parisarne. Man hyrer en stol
och en tidning, slår sig ned under de lummiga träden, läser,
berömmer, kriticerar, af- och tillsätter ministrar, och afgör
verldens öde. I trägärden vid Palais Royal ser man alla
tider af dagen dylika grupper, under det promenerande,
flanerande, samt glada, yra och lyckliga barn svärma omkring i
alla direktioner. Det enda jag vet att tillägga vid den hastiga
beskrifningen om denna undrens verld är, att midt på en af
blomsterqvarteren står en liten malmkanon, öfver hvilken ett
solglas är anbragt, som kl. 12 antänder den. Tusende ur äro
I samma ögonblick uppe för att tummas och justeras.
Sedan jag betraktat och beundrat Palais Royal begaf
jag mig med min kartnäsduk af, för att göra mig någorlunda
hemmastadd i denna labyrint af gator. För att gå tillväga med
något sken af grundlighet förutskickas dessa allmänna
anteckningar. Paris är beläget vid Seine-strömmen, med 48° 50*
nordlig latitud och 2" 20’ Östlig longitud. Namnets etymologiska
ursprung känner man ej med visshet. Romarne, efter hvilka
man funnit flere lemningar, kallade staden Lutetia. Före
revolutionen innehöll Paris 66 större och mindre
sockenkyrkor, 11 klosterkyrkor, 133 kloster, 13 gymnasier Cc°l’e6es)i
15 publika skolor och 26 hospitaler. Det vore för vidlyftigt
att uppräkna alla de fromma stiftelser på hvilkas bekostnad
gatorne i Paris blifvit utvidgade och förskönade. En mängd
manufakturier hafva nyttigare intagit munkars och nunnors
celler, och den fordna lättjans boningar äro nu upplåtne åt
konstfliten.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
