Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Och hvad jag är det skall också min svärson vara.
Det är en föresats, som jag ej går ifrån,
Ty jag den fattat har den dag jag mist min son,
Mitt liopp om framtid för den bana jag omfattar,
Och som jag lika god och lika nyttig skattar
För fosterlandets väl, fastän den blygsam är,
Som iii uppskattar er, att vara militär.
Jag har ett gammalt fel, som ej lär rättadt blifva,
Att jag bär afsky för — förlåt! — det destruktiva,
Och ej vill ge mitt barn en lott som stöder sig
På en så vansklig grund, som lyckan i ett ki’ig.
KDVARD (leende).
Odödlig ingen är, det veta vi ju alla,
Men hvaTje officer behöfver ju ej falla
Nödvändigtvis i krig!
brukspatron.
Nej, det är mycket sant,
Men om det blir ett krig, så kan det gå galant.
Dessutom är och blir, hur än vi saken vände,
Militarismen dock ett lysande elände,
Som suger landets märg och rycker bort dess mun
Till ett förfeladt lif, som intet ger igen!
edvard.
Militarismen, ja! Men derom är ej fråga,
Blott om en vämepligt, bygd på vårt lands förmåga
Att uti farans stund sin frihet värna om —
Nu stå vi utan skydd, om någon ovän kom! —
Nr afskyr, sade ni helt nyss, det destruktiva;
Tillåt mig derför här bevis er söka gifva
För att mitt yrke ej är skadligt, som ni tror.
Att det tvertom, rätt sedt, utöfva kan en stor
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
