- Project Runeberg -  Danska Drottningar utan Krona / Kirstine Munk /
142

[MARC] Author: Carl Ewald Translator: Hugo Lindblad
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Andra Boken

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

Den som hånade Guds heliga ord skulle mista liv och
ära. En gång i veckan skulle officerarna hålla
krigsrätt och döma strängt efter lagen.

För den som på något sätt hånade soldater av
annan nationalitet var det också strängt straff. Ty
hären var sammansatt av krigsmän från alla land och
det gällde framför allt att hålla fred mellan dem.

Befälhavare för rytteriet var hertig Johan Ernst av
Sachsen-Weimar och ett av hans regementen fördes
av hans unge broder Bernhard, som sedan blev en
namnkunnig fältherre. Befälet över fotfolket och
artilleriet fördes av en tysk vid namn Philip Fuchs och
de flesta officerarna voro tyskar.

Hade konungen hyst fruktan för, att hans allierade
icke skulle hålla sina löften, så blev det dock ännu
mycket värre än han hade trott.

De flesta sachsiska städer öppnade endast
nödtvunget sina portar för honom. Den ene fursten
undskyllde sig med ett, den andre med ett annat och alla
fruktade för att binda sig så fast, att kejsarens hämnd
skulle drabba dem, om det gick galet för den danska
hären. Subsidierna, som skulle komma från England,
uteblevo, likaså hjälpen från Frankrike. Att den
utlovade hjälpen från Gustaf Adolf inte kom, förvånade
ingen. Men mest hade konungen litat på England,
och många voro de elakheter, som det engelska
sändebudet Robinson, som ledsagade honom under
fälttåget, fick höra.

Ändå förlorade han inte modet. Hans officerare
och soldater lågade av stridsiver liksom han själv.
Ju yngre de voro, desto ivrigare fordrade de att bli förklä
mot fienden och konungen var som den yngste av

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 19:09:11 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/dandrott/2/0142.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free