Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Andra Boken
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
titeln vicebiskop, vilket hade föga att betyda, då
biskopen var en kraftig man i sina bästa år och ingalunda
hade någon tanke på att lämna ämbetet ifrån sig.
Den unge prästen rasade i sitt hjärta för att han
icke hade mannamod att göra uppror helt och hållet,
så som hans samvete bjöd honom. Men han vågade ej.
Under tystnad hörde han på moderns förmaningar
att hädanefter hålla sig i skinnet.
»Du går väl och hälsar på Sofie Amalie och tackar
henne, innan du far till din förvisningsort», sade
madam Moth. »Du ville skämma ut henne och hon
lönade dig med sin förbön — utan den hade du nu
varit en brödlös man, en vanära för en hederlig familj.
Sofie har förlåtit dig helt och hållet. Om du sköter
dig väl i Odense skall hon till och med med tiden tala
för dig hos kungen och söka utverka, att du kan få
komma tillbaka.»
Rudolf Moth gick inte till sin syster. Han
installerade sig i sitt nya ämbete, hånades dagligen och
stundligen av sin äregiriga hustru och låg i delo med sina
överordnade om smått och stort, till dess att han efter
några få år bitter och barnlös steg i graven.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
