Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Andra Boken
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
»Nå, hur går det, Christof?» frågade
överstekammarjunkaren. »Kan du klara dig med de andra
pojkarna?»
»O ja!» svarade Christof och skulle till att niga,
men fann sig och bet sig i läppen. »De äro så goda
mot mig.»
»Jag hoppas det», sade Knuth och såg skarpt på
dem.
»Du bockar dig som en flicka», sade den störste
av pagerna, när Överstekammarjunkaren gått. »Din
mun är också röd som på en flicka. Jag skulle ha lust
att kyssa dig.»
»Gör du det, så slår jag dig», sade Christof, och
hans ögon blixtrade till, så att de skrattade allesammans.
När upptågen voro över, åkte de tillbaka till
Köpenhamn och klädde om sig till den stora taffeln, som
skulle hållas.
Christof hade fått sin egen kammare, medan de
andra tre pagerna måste dela en, vilket de voro mycket
missnöjda över. Men när de möttes igen på
riddarsalen, förvånade de sig över hur vacker han var i sina
gula silkesstrumpor och sin karmosinröda sammetströja.
»Du har fruntimmersben också», sade den store
pagen.
Christof såg bort och slapp ytterligare tilltal, ty nu
började salen fyllas.
I den ena ändan stod matbordet, som var i
hästskoform och praktfullt dukat. På innersidan stodo inga
stolar. Där ställde sig förskärarna, och dit skulle
kavaljererna gå, när de satte maten på bordet och passade
upp de kungliga. Midt framför bordet på andra sidan
stodo två gyllene länstolar för konungen och
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
