Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Tredje Boken
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
»Ämnar I säga något, lilla madam Hals, så säg
geheimerådinna», sade damen i sängen vänligt.
»Ja, förlåt mig, det är ju sant. Men inför Gud och
döden äro vi alla lika, förnäma och rika.»
» Nåå, det tror jag nu egentligen inte, lilla madam
Hals», sade geheimerådinnan. »Men vad var det nu,
I ville mig?»
»Jens är död», sade madam Hals och snyftade ännu.
mera.
»Jens...?» sade geheimerådinnan. »Jaså er Son
prosten. Ja, herre Gud, vi skola ju alla dö en gång.»
»Nej, vet I vad, madam Moth», sade madam Hals
upprörd, »skall I tala så kallsinnigt om änkans ende
son och er egen dotters man! Jag skall säga er något,
madam Moth...»
» Geheimerådinna...”
»Ja, jag säger madam Moth nu, antingen I blir ond
eller god, ty så har jag kallat er i över tjugu år och
vi ha stått och skurat var sin trappa på lördagarna, när
den-präktige doktorn levde. Gud välsigne honom i
hans grav.»
Geheimerådinnan ringde i en silverklocka, som stod
på silverbrickan. Madam Hals reste sig förskräckt.
»Kommer den svarta in igen?» frågade hon.
Den svarta visade sig, men geheimerådinnan vinkade
bort henne.
»Bara I ville vara litet lugn, madam Hals», sade
hon. »Mitt huvud tål inte vid sådana lamentationer på
mornarna. Jag var på fest i går hos hans majestät på
Rosenborg och vi drucko mycket vin och det blev sent,
innan vi kommo i säng.»
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
