Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Andra Boken
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
För ögonblicket hade han ingen lust att tala om
saken. Han hade brådt och skulle i väg. Men något
måste han väl säga... hon måste få veta, att han inte
hade ändrat mening om den saken...
Luise åt av konfekten utan att se på honom.
»Ja, jag var minsann på styckegjuteriet», sade Hon,
innan han hunnit bestämma sig för, vad han skulle
säga. »Det var en stor skönhetstävlan där. Jag vet
inte, hur det kom sig, men du vet nog att jag ibland
är tokig. Jag hade också druckit champagne. Och så
med ens... jag såg, att det stod två gamla apkattor i
bara chemisen... slängde jag av mig alla kläderna,
chemisen också... och de skreko hurra och jag fick
priset med detsamma.»
»Fick du?»
»Skall det vara en förolämpning, Carl? Naturligtvis
fick jag priset. Man är då gudskelov välskapad. Och
när de hade synat mig, buro de mig bort till en soffa...
precis som jag gick och stod... vita strumpor och skor
och inte en tråd mera. Det var en tecknare, som
ritade av mig, och generalen beställde genast teckningen
i olja.»
Berling satt och strök sig med händerna på knäna.
»Vad säger du om det, Carl?» frågade hon.
»Du vet nog, vad jag säger», sade han buttert. »Det
var ett dumt påhitt det där med tavlan. Det andra kan
ju gå an. En kvinna i din ställning har ingenting
annat än sin kropp att leva av... för resten tycker jag,
att jag ställer det så bra för dig, att du inte behöver
vara med på den sortens upptåg.»
»Är du jaloux, Carl?»
»Prat», sade han. »Det är tavlan det är fråga
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
