Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Tredje Boken
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Men hon var rädd för att dess födelse skulle göra ett
slut på hennes högtflygande drömmar och tänkte på att
gardera sig i tid. Hon var säker på att om hon sade
till hans kunglig höghet, att barnet var hans, så skulle
han tro henne, men det kunde också göra rakt motsatt
verkan...
Han reste sig plötsligt och ryckte på axlarna.
»Ja, här sitta vi och prata om ett barn, som inte
är födt ännu», sade han.
Han utfrågade henne på nytt, och hon omtalade sitt
besök hos modern. Det fanns intet tvivel. Så vidt hon
förstod, kunde hon vänta det i början av sommaren.
Alltsammans sade hon lugnt, men medan hon talade,
greps han av samma vrede mot henne, som han hade
känt den där morgonen i Fredericia, när de talade om
makarna Kristensen.
Det var ju-under alla omständigheter hans barn ...
Han kände ett visst begär att fråga henne, om hon
hade haft att göra med andra karlar, men förkastade
denna tanke ögonblickligen... av stolthet, en känsla av
osmak ... vad visste han inte själv. Förresten trodde han
det inte. Men hans hjärta blev kallare mot henne.
»Det är en farlig sak, du tänker på», sade han och
kastade sig ned i gungstolen. »Du bör noga betänka
följderna, innan du skriver till prinsen.»
Hon lade sig på knä framför gungstolen med armarna
om hans ben.
Hon hade blivit dödligt t förskräckt för att han sagt
du och inte vi.
Tänk om han skulle bli trött på henne och
övergiva henne... och prinsen resa till Mecklenburg och
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
