Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Tredje Boken
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
»Det skall bli ordentligt sörjt för barnet», sade han.
>Jag skall låta Carl veta, att jag tar hans barn under
mitt särskilda beskydd.»
»Nej», sade hon.
Han föll ihop i sin vanliga ställning. Hennes nej
skar igenom hans högtflygande stämning på ett sätt,
som sårade honom djupt.
»Vad är det du säger?»
»Jag säger nej», sade hon. »Du skall inte sörja
för det barnet... det skall aldrig mera nämnas mellan
oss, och du får inte säga ett ord till Carl om vad jag
i dag talat om för dig.»
»Jo, det skall jag ta mig fan göra», sade han och
såg förargad på henne.
Hon hade rest sig upp och stod rak framför
honom och mötte stadigt hans blick.
»Ers kunglig höghet gör det inte», sade hon.
»Vill madernoiselle Rasmussen göra mig den äran
att säga varför?»
»Därför att jag inte vill påminnas om den sorg, som
alltid gnager på mitt hjärta... sorgen över att barnet
icke är ers kunglig höghets.»
»Luise», sade han och bredde ut sina armar mot
henne.
Tårarna trillade nedför hans kinder. Hon kysste
bort dem.
»Och du skulle inte vara född till drottningkronan»,
sade han och såg beundrande på henne.
Han kysste hennes händer. De sutto länge tysta
under trycket av det innerligaste förstående.
Så blev han plötsligt trött och föll ihop, som han
alltid brukade göra. Han höll handen för munnen för
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
