Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Tredje Boken
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
den ensamhet, vari hon levde... hon som inte på något
sätt kunde taga del i det, som hände dessa dagar.
Hon, som ägde sin konungs kärlek, var den enda
av alla hans undersåtar, som inte fick vara med i det
jublande vimlet omkring honom. Och nu reste han
bort och lämnade henne ensam kvar...
Konungen blev rörd.
Han kände, att hon hade rätt i sina förebråelser, då
han verkligen hade tänkt mindre på henne denna tid,
när händelserna följde slag i slag och statens
angelägenheter sysselsatte honom största delen av dagen. Han
förebrådde sig, att han varit så litet hos henne.
Och plötsligt som en blixt slog det ned i honom,
att hon när allt kom omkring var den, han hade att
tacka för att han fattat det beslut, som med ens ordnat
allt mellan honom och hans folk och gjort dem glada
och trygga med varandra. Det var hon, som hade
besegrat hans tvivel... det var hon, som den där
kvällen hade väckt de nationella och kungliga. känslorna så
starkt till liv hos honom, att han hade fått mod att
avskeda sin fars gamla rådgivare och tillitsfullt anförto sig
till folkets män.
Det var henne, henne allena som han hade att tacka
för den lycka, han nu njöt. Och här satt hon utanför
alltsammans... ingen visste, vad hon hade varit för
honom och därigenom för hela folket... hennes namn
hördes aldrig bland hyllningsropen... om någon tänkte
på henne, så var det med hån och ringaktning som
konungens älskarinna ...
»Luise...»
Han drog henne häftigt intill sig och höll henne
hårdt omfamnad.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
