Full resolution (JPEG)
- On this page / på denna sida
- Dataöverföring: Datatransmissionärens intryck av USA, av Olle Dopping
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Datatransmissionärens
intryck av USA
Olle Dopping
 |
| Datatransmissionären själv. |
Referat av föredrag inför Svenska
Dataföreningens västra krets den 2
oktober 1967.
När det gäller datatransmission liksom
databehandling över huvud taget kan
man kasta en blick på nuläget i USA
för att få en uppfattning om läget inom
några år här i Sverige. Men man får
inte bortse ifrån att förutsättningarna
är olika. Det finns flera faktorer som
gynnar datatransmission i USA och
som inte verkar med samma styrka
hemma hos oss.
En av dessa faktorer är
datamognaden, som har nått längre i USA. Där
har därför relativt sett flera företag
varit beredda att ta steget över från
lokal databehandling till
datatransmission.
En annan faktor, som verkar i samma
riktning, är marknadens geografiska
storlek. Over there är det normalt att
ett storföretag täcker en marknad på
ett par hundra miljoner människor
eller mera, och om huvudkontoret är i
New York kan det största
filialkontoret ligga i Los Angeles. I avstånd
räknat är det ungefär som om vi hade
ett företag med huvudkontor i Sverige
och största filialkontoret i norra Sudan
eller vid gränsen mellan Sibirien och
Kina.
Utvecklingen går väl även här i
riktning mot större marknader, men jag
förmodar att det inte på mycket länge
blir samma starka integration som i
USA, där man så länge har haft en
enda marknad och ett enda
språkområde. I Europa kommer kanske de
all-europeiska företagen att i större
utsträckning ha relativt självständiga
regionala avdelningar med begränsat
behov av snabba, strida
informationsströmmar sig emellan.
En liten detalj i sammanhanget är att
USA är utbrett i öst—västlig riktning
med fyra tidszoner, så att t. ex. en
databehandlare i New York via
datatransmission under kontorstidens tre
första timmar kan disponera en
datamaskin i San Francisco, där arbetet
ännu inte har börjat för dagen. I
Västeuropa har flertalet länder samma tid,
varför man här inte har samma
möjlighet till belastningsutjämningar.
Transmission
Eftersom det mest omfattande
telenätet — i USA och i andra länder — är
uppbyggt för telefoni, har det fått
egenskaper som lämpar sig i första
hand för talöverföring, och för att
överföra telegram och data måste man
vidta speciella åtgärder.
Talöverföringen kräver ett tonomfång från cirka 300
Hz (Herz, perioder per sekund) till
cirka 3 400 Hz. Man säger att den
erforderliga bandbredden är cirka 3 kHz.
Med tekniska arrangemang kan man
transponera detta basband till ett
högre frekvensområde, t. ex. från 4 300 till
7 400 Hz, och överföra det i denna
form för att vid mottagningsänden
transponera tillbaka det till det
ursprungliga tonområdet. Genom att på
detta sätt addera en multipel av 4 kHz
till varje samtals frekvens kan man på
en och samma kabel — förutsatt att
den har tillräcklig bandbredd —
överföra ett stort antal telefonsamtal.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Sat Dec 9 19:24:34 2023
(aronsson)
(diff)
(history)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/databeh/1967-9/0020.html
