- Project Runeberg -  David Copperfield /
377

(1908) [MARC] Author: Charles Dickens Translator: Hanny Flygare
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - XXI. Lilla Em'ly

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

377

»Och jag ångrar det inte», sade mr. Barkis.
»Mlinns ni, att ni talade om en gångt, att hon bakade
alla äppelpastejerna och lagade all maten?»

»Ja, nog minns jag det», svarade jag.

»Det var så sant som om det varit tryckt», sade
mr. Barkis. »Ja, det var så säkert», och nu nickade»
han på nattmössan, hvilket var hans enda sätt att ge
eftertryck åt sina lörd, »som utskylderna. För se
ingenting är säkrare än de.»

Mr. Barkis vände nu blicken till mig, som om
han, där han låg, velat ha mitt medhåll med
afseende på resultatet af sina funderingar, och jag gaf
det gärna.

»Ingenting är säkrare än utskylderna», upprepade
mr. Barkis. »En så fattig karl som jag, kommer att
tänka på Idet, när han ligger sjuk. Jag är mycket fattig,
sir.» ! I

»Det var le|dsamt att höra det, mr. Barkis.»

»Ja, jag är verkligen mycket fattig», sade mr.
Barkis.

Nu gled hans högra hand långsamt och svagt
fram under täcket, och med ett tafatt och ovisst
grepp fattade han om en käpp, som var löst bunden
vid sidan af s,ängen. Sedan han trefvat omkring litet
med detta verktyg och gjort de allra underligaste
grimaser, stötte han emot ett stort skrin, hvars ena
hörn jag bela ttii.den sett. Då kom det lugn öfver
hans ansikte.

»Gamla kläder», sade mr. Barkis.

»Ähl» sade jag.

»Jag önskar det vore pengar, sir», sade han.

»Det önskar jag verkligen också», sade jag.

»iMen det är det inte», sade mr. Barkis och
spärrade upp båda ögonen så mycket han kunde.

Jag yttrade att det var jag alldeles säker på,
och då nu mr. Barkis med ett mildare uttryck vände
blicken åt sin hustru, sade han:

»Hon är den dugligaste och bästa kvinna i
världen, C. P. Barkis. Allt beröm, som kan gifvas C.
P. Barkis, förtjänar hon och litet till. I dag skall du,

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 19:25:26 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/davidc/0379.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free