- Project Runeberg -  I Stockholm /
83

(1856) [MARC] Author: Carl Andreas Dahlström, Julius Axel Kiellman-Göranson
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - XXI. Philantropie

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

vagnar, frossade af allt läckert som fanns, men åldrades,
föll för hvarje år djupare och slutligen i en murares
famn. Nu har hon trenne små barn; mannen slår henne,
men hon gör allt hvad som står i hennes förmåga, för att
tillfredsställa hans nycker och de små barnens behof. Hon
går i hus och hjelper, hon handtlangar vid byggnader, hon
tigger, hon pratar och sqvallrar, hon är en högst lättsinnig
och dålig menniska på allt sätt, hon snattar till och med
smått, allt för sitt hushålls skull. Strängt taget är hon
således icke värd någon hjelp.

Mamsell Edla känner henne, minnes hennes fordna
lefnadssätt och beklagar henne. Edla går till den arma
menniskan ofta, för att se om hennes små barn; madamens
hus kostar henne mer än någon annan fattig; de små
barnen brås på far och mor, de ha många begär; men
Edla gör hvad hon kan. Hon är deras andra mor.

Man har många gånger sagt Edla att hon hjelper
högst ovärdiga varelser, att föräldrarna supa upp mycket
af hvad hon ger dem; men hon bryr sig icke derom, hon
ger ändå och förmanar dem på det ömmaste, läser med
barnen och söker att förbättra hela huset. De gråta och
hålla med allt hvad hon säger, när hon är hos dem, och
lofva bättring; men blott hon vänder ryggen åt dem,
räcka barnen ut tungan åt henne, och föräldrarna ge
hvarandra löjliga miner.

Detta vet hon också, men fortsätter ändå träget sitt
hjelparekall.

Häromdagen träffade hon kärringen hemma; denna
uppstämde nu sin vanliga klagosång: ett par barn voro
sjuka, hade ingenting att gifva dem att äta, inga
medikamenter, tordes icke fråga läkare, o. s. v. Mamsell Edla
hade nyss gifvit bort sina sista penningar, såg att

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 19:33:59 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/dcaisthlm/0129.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free