Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - De tre familjerna
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
- 37 -
lian också utan minsta svårighet erhöll. Den
gråhåriga torpareguniman pysslade och
lagade så väl om honom, att lian vid
afresan, visserligen något slösaktigt, begåfvade
henne med tvenne dukater, det enda
metalliska mynt han ägde, och som af någon
slägtinge blifvit honom gifvit i faddergåfva.
Vid åsynen af en så stor och sällsynt
drickspenning, blef gumman alldeles utom sig af
glädje, och för att på något vis betyga sin
erkänsla, förärade hon sin gäst en stor,
ganska stor och rymlig kruka, af högst
märkliga egenskaper. Han emottog skänken,
tackade och fortsatte sin väg.
Åter förflöto några dagar, då de
utmattade öken stadnade på en grön, mycket
aptitlig äng för att proviantera sig. I
kinkigare belägenhet befann sig deras
husbonde. Matsäcken var tömd. Bedröfvad steg
han, med tom måge, ned från ’åkdonet,
och satte sig under ett träd att bitterligen
gråta. I sagor pläga de små foglarne, som
sjunga bland lofven, kunna ge många för-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
