Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1S32.]
UTFLYGT TILL BIO POLANCO. 37
hals. Detta hände nära ett kors, som blifvit upprest till en åmin-
nelse af ett föregående inord.
Första, natten sofvo vi i ett enstaka, litet landthus, och der
upptäckte jag snart, att jag egde två eller tre ting, isynnerhet
en fickkompass, hvilka väckte utomordentlig förvåning. Öfverallt
bad man att få se min kompass, och att jag med dess till-
hjelp och en karta skulle utpeka åtskilliga ställens läge, hvarvid
det väckte den lifiigaste förundran, att jag, som var en fullkomlig
främling i trakten, skulle kunna känna vägen (ty väderstreck ocli
väg äro detsamma i detta slättland) till ställen, der jag aldrig
varit. På ett ställe skickade en ung qvinna, som låg sjuk till
sängs, och bad mig enträget komma och visa sig kompassen. Om
deras förvåning var stor, så var min ännu större, att finna
en sådan okunnighet bland personer, som egde hornboskap i tusen-
tal och vidsträckta ”estancias”. Den kan endast förklaras af den
omständigheten, att denna aflägsna del af landet sällan besökes
af utlänningar. Man frågade mig om det var jorden eller solen
som rörde sig; om det var varmare eller kallare i norr; hvar
Spanien låg och många andra dylika saker. De flesta invånarne
hade . en dunkel föreställning om att England, London och Nord-
Amenka voro olika namn för samma ställe; men de bättre under-
lättade visste säkert att London och Nord-Amerika voro olika
länder, men lågo tätt bredvid hvarandra och att England var en
stor stad i London! Jag hade med mig några tändstickor af det
slaget, som antändas genom att man biter i dem; och man ansåg
det så underbart, att en person kunde få eld med tänderna, att
det var vanligt att kalla tillsamman hela familjen för att få se
det. Jag blef en gång erbjuden en dollar för en enda tändsticka.
Många funderingar väckte det i byn Las Minas, att jag om rnorg-
naine tvättade mig i ansigtet. En af de bättre handlandena
frågade mig mycket noga angående ett så besynnerligt bruk och
likaledes hvarför vi om bord på fartyget hade skägg; ty han hade
hört af min vägvisare, att så var fallet. Han betraktade mig med
mycken misstänksamhet. Kanske hade han hört om tvagningar
inom den mohammedanska religionen; och då han visste att jag-
var en kättare, kom han sannolikt till den slutsatsen, att alla
kättare voro turkar. Det är vedertagen sed i detta land, att be-
gäia nattqvarter i första bästa hus. Den förvåning, som kom-
passen väckte och mina öfriga taskspelarkonster voro på sätt och
vis fördelaktiga, då jag dermed och med de långa historier min
vägvisare berättade om huru jag slog sönder stenar, kunde skilja
giftiga ormar från oskadliga, samlade insekter o. s. v. betalade
dem för deras gästfrihet. Jag skrifver såsom om jag hade
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
