- Project Runeberg -  En naturforskares resa omkring jorden /
61

(1872) [MARC] [MARC] Author: Charles Darwin Translator: Gustaf Lindström
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

mögnare indianer bruka hälla rom och maté 1 ett visst hål, äfven-
som röka uppåt, i den tanken att de sålunda skänka Wallitju all
möjlig förnöjelse. För att göra uppträdet fullständigt, var trädet
omgifvet af de bleknade benen af; hästar, hvilka blifvit slagtade
som offer. Alla indianer, af hvarje ålder och kön, lemna sina gåf-
vor. De tro då att deras hästar icke skola tröttna och att de
sjelfva skola ha framgång. Den gaucho’ som berättade mig detta,
sade att han i fredstider hade varit vittne till detta uppträde samt
att han och andra brukade vänta till dess indianerna hade farit
förbi, för att taga offergåfvorna från Wallitju.
Gauchos tro att indianerna anse trädet som guden sjelf; men
det tyckes vida sannolikare, att de betrakta det som hans altare.
Den enda orsaken jag kan tänka mig för ett sådant val, är att
det är ett landmärke på en farlig väg. Sierra de la Yentana är
synligt på ett ofantligt långt afstånd och en gaucho berättade
mig, att han en gång red tillsammans med en indian några mil
norr om Rio Colorado, när indianen började upphäfva samma hög-
ljuda rop, som de bruka när de först i fjerran få sigte på trädet,
hvarvid han höll sin hand mot hufvudet och pekade åt Sierra till.
Då han tillfrågades om orsaken härtill, svarade han på bruten
spanska ”Först se Sierra”. — Omkring en mil bortom detta märk-
värdiga träd gjorde vi lialt för natten. I detta ögonblick utspa-
nades en olycklig ko af de skarpsynta gauchos, hvilka gåfvo sig
af i full jagt ocli inom få minuter släpade henne in med sina
lassos och slagtade henne. Vi hade nu lifvets fyra nödvändig-
heter ”en el campo”: bete för hästarne, vatten (blott en gyttjig
pöl), kött och bränsle. Gauchos voro helt upprymda öfver att ha
kommit i sådant öfverflöd och vi började snart spisa af den stac-
kars kon. Detta var första natten, som jag tillbragte under bar
himmel, med sadelmunderingen till min bädd. Det ligger en stor
njutning i en gauchos oberoende lif, att när som helst vara i stånd
att hålla in sin häst och säga, ”Här vilja vi tillbringa natten .
Slättens dödslika tystnad, hundarne, som höllo vakt, den zigenar-
lika gruppen af gauchos, som iordningstälde sina bäddar rundt-
omkring elden, hafva i mitt sinne qvarlemnat en starkt utpräglad
tafla af denna första natt, hvilken jag aldrig kommer att glömma.
Följande dagen fortfor landet att vara likt det nu beskrifna.
Det bebos af få eller inga fåglar eller djur af något slag. Då
och då får man se en hjort eller en guanaco (vild lama), men
agutin (Cavia patagonica) är det vanligaste däggdjuret. ^ Detta
djur representerar här våra harar. Likväl skiljer det sig från dem
i många vigtiga afseenden; det har till exempel endast tre baktår.
Det är också nära två gånger så stort och väger från tjugu till
i •
5
J-U

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 19:35:25 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/dcresajord/0071.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free