- Project Runeberg -  En naturforskares resa omkring jorden /
231

(1872) [MARC] [MARC] Author: Charles Darwin Translator: Gustaf Lindström
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

1834.] GRUFARBETAKNES BELÄGENHET. 231
omkring fyra riksdaler; och innan han betalar detta, får han un-
der tjugu dagars tid leta derefter, äfven om det vore i en annan
mans trädgård.
Det är numera afgjordt, att den chilenska grufarbetnings-metoden
är den billigaste. Min värd uppgaf att de tvenne förnämsta för-
bättringar, som blifvit införda af utlänningar, hafva varit, först
att man genom att förut rosta den, reducerar kopparkisen (då denna
är den vanliga malmen i Cornwales, förvånades de engelska gruf-
arbetarne, när de vid sin hitkomst sågo att den bortkastades som
oduglig) ; och sedan den gamla masugnsslaggens stampning och vask-
ning, hvarigenom metall vinnes i stor mängd. Jag har sjelf
sett mulåsnor, som till kusten transporterade en börda dylik slagg,
för att öfverföras till England. Men det först omtalade fallet är
det märkligaste. De chilenska bergsmännen voro så öfvertygade
om att kopparkisen icke innehöll en bit koppar, att de skrattade
åt engelsmännen för deras okunnighet, hvilka åter i sin ordning
skrattade och köpte de rikaste gångarne för några få riksdaler.
Det är bra besynnerligt, att i ett land, der bergsbruk under många
år drifvits i vidsträckt skala, man icke upptäckt ett så enkelt för-
faringssätt som att innan man smälter malmen, svagt rosta den,
för att utdrifva svaflet. Några få förbättringar hafva likaledes
införts i vissa delar af det enkla maskineriet; men ännu i denna
dag uppfordras vattnet ur somliga grufvor derigenom, att karlar
i lädersäckar bära det upp genom schaktet!
Gruffolket har mycket strängt arbe#. De hafva obetydlig-
tid för sina måltider, och både sommar och vinter börja de, när
det är ljust, och sluta, när det blir mörkt. Man betalar dem ader-
ton riksdaler i månaden jemte maten, hvilken till frukosten bestar
af sexton fikon och två små brödkakor, till middagen af stufvade
bönor och till qvällsvarden af rostade livetegryn. De smaka nästan
aldrig kött, och för tvåhundrasexton riksdaler om året måste de
kläda sig sjelfva och underhålla sina familjer. De bergsmän, som
arbeta i sjelfva grufvan, få något öfver tjugu riksdaler i månaden
samt erhålla derjemte litet charqui; men dessa personer uppkomma
endast en gång hvar fjortonde dag eller hvar tredje vecka fiån
sina dystra hemvist.
Under mitt vistande här roade det mig mycket att klättra
omkring bland dessa väldiga berg. Såsom man kunde vänta sig,
var deras geologiska byggnad mycket intressant. De söndersplitt-
rade och af hettan förändrade klipporna, som genomskuros af oräk-
neliga grönstensgångar, visade hvilka omhvälfningar här foidom
hade egt rum. Landskapet var nästan detsamma som vid Quillotas
Klocka, torra, kala berg, med här och der enstaka, glest löfklädda

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 19:35:25 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/dcresajord/0241.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free