- Project Runeberg -  En naturforskares resa omkring jorden /
386

(1872) [MARC] [MARC] Author: Charles Darwin Translator: Gustaf Lindström
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

386 AUSTRALIEN. [KAP. XIX.
feber, rödsot eller någon annan sjukdom, som bortrycker massor
af den inhemska befolkningen.» Han påstår ytterligare: »Ett
faktum som ej kan bestridas, är, att de flesta sjukdomar, som ra-
sat på öarne under mitt vistande der, hafva blifvit införda med
fartyg®, och det märkliga härvid är, att det ej behöfde finnas
tecken till sjukdom bland besättningen på det fartyg, som medför-
de denna förhärjande laddning.» Detta påstående är icke alldeles
så utomordentligt, som man genast kan tycka; ty man har an-
teckningar om åtskilliga fall, då de mest elakartade febrar utbru-
tit, fast de personer, som förorsakade dem, icke sjelfva angrepos
deraf. Under de första åren af Georg den tredjes regering skic-
kades -en fånge, som någon tid varit häktad, i en vagn med fyra
poliskonstaplar inför domaren, och ehuru karlen icke sjelf var sjuk,
dogo de fyra konstaplarne inom kort af rötfeber; men smittan
meddelade sig icke åt några andra. Af dessa omständigheter
skulle det tyckas, som om utdunstningen från somliga menniskor,
hvilka någon tid varit instängda tillsammans, skulle vara giftig,
när den inandades af andra, och måhända i ännu högre giad, om
de tillhöra olika menniskoraser. Så hemlighetsfullt detta än tyckes
vara, är det dock icke mera förvånande, än att en medmenniskas kropp
genast efter döden och innan förruttningen börjat, ofta kan vara
af en så skadlig beskaffenhet, att blotta rispandet med ett instru-
ment, som begagnats vid likets dissektion, kan medföra döden.
Den 17 januari. — Tidigt på morgonen öfverforo vi Nepean
i en färjbåt. Ehuru flodbädden pa detta ställe är bade bred och
djup, hade den mycket litet rinnande vatten. Sedan vi gått öf-
* Kapten Beechey påstår, att invånarne på Pitcaims-ön äro fullt och
fast öfvertygade om, att de efter ankomsten af hvarje fartyg lida af hud-
sjukdomar och andra åkommor. Han tillskrifver detta en förändrad diet
under den tid, då skeppet ligger der. Dr. Macculloch (Western Isles del.
II sid. 32) säger: »Man försäkrar, att så ofta någon resande anländer till
St. Kilda, bli alla invånarne, såsom de uttrycka sig, förkylda.» Han anser
hela saken löjlig, ehuru den ofta förut blifvit bekräftad. Han tillägger lik-
väl, att »vi frågade folket i orten härom, hvilka enstämmigt förkla-
rade att så var förhållandet.» I Vancouvers resa finnes en liknande upp-
gift med afseende på Tahiti. Dr. DiefEenbach säger i en not till sin ty-
ska öfversättning af denna min resdagbok, att invånarne på^Chatham-ön
och på vissa ställen af Nya Zeeland allmänt tro pa detta förhallande. Det
är omöjligt att en sådan föreställning utan någon god grund skulle hafva
blifvit allmän i norra halfklotet, vid Antipoderna och i Stilla hafvet. Hum-
boldt säger, att de stora epidemierna i Panama och Callao »betecknas» ge-
nom ankomstenaf fartyg från Chile, emedan folketidennatempereradetraktförst
erfar de heta zonernas olycksbringande inverkningar. Jag får tillägga, att
jag hört det försäkras, att i Shropshire får, som blifvit införda med fartyg,
ofta åstadkomma sjukdom i hjorden, om de sättas i samma fålla som andra,
fastän de sjelfva äro i friskt tillstånd.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 19:35:25 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/dcresajord/0396.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free