Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
41g KEELINGS-ÖN. -—KORALLBILDNINGARNE. [kap. xx.
nom någon annan omsluten ö, och utseendet skulle i allmänhet
hafva blifvit detsamma. Då vi nu komma ihåg, att refbyggande
koraller icke kunna lefva på något större djup än från 20 30
famnar och att skalan är så liten, att de på högra sidan befint-
liga sänkena angifva ett djup af 200 famnar, hvarpå hvila då
dessa barrier-ref?
Skola vi antaga att hvarje ö omgifves af en halsbandlik, i
hafvet nedsänkt klippkant eller af en stor sedimentbank, som slu-
tar tvärbrant der refvet slutar? Om hafvet fordom hade ätit djupt
in i öarne, innan de skyddades af refven och salunda lemnat en
låg kant omkring dem under vattnet, skulle de nuvarande strän-
derna alltid begränsas af stora brådjup; men detta är ytterst säl-
lan händelsen. Dessutom är det enligt detta antagande icke möj-
ligt att förklara, hvarföre korallerna skulle hafva skjutit upp så-
som en mur från klippkantens yttersta brädd och ofta lemnat en
bred vattenyta innanför, alltför djup för korallernas .tillväxt. Ho-
pandet af en vidsträckt sedimentbank rundt omkring dessa öar, och
i allmänhet vidsträcktast der de inneslutna öarne äro minst, är i
hög grad osannolikt, då man besinnar deras blottstälda läge i de
mellersta och djupaste delarne af hafvet. Hvad beträffar barrier-
refvet vid Nya Kaledonien, hvilket, sedan det följt öns vestkust,
i samma räta linie sträcker sig 25 mil utom öns norra udde, är
det knappast möjligt att tro, att en bank af lösa, aflagrade ämnen
skulle hafva kunnat blifva bildad i så rak linie utanför en hög
ö och så långt utom dess ändpunkt i öppna hafvet. Om vi slut-
ligen betrakta andra oceaniska öar af ungefär samma höjd och
liknande geologisk beskaffenhet, men icke omgifna af korallref, så
kunna vi förgäfves leta efter ett så ringa omgifvande djup som
30 famnar, utom tätt invid deras stränder; ty vanligen stupa land,
hvilka liksom de flesta af korallref omslutna och icke omslutna
oceaniska öar tvärbrant höja sig ur hafvet, äfven tvärbrant under
dess yta. Hvarpå hvila då, upprepar jag, dessa barrier-ref? Hvar-
för stå de med sina breda och djupa vallgraflika kanaler så långt
från det af dem omslutna landet? Yi skola snart se huru lätt
dessa svårigheter försvinna.
Vi komma nu till den tredje klassen, eller kustrefven, hvilka
erfordra en mycket kort beskrifning. Der landet tvärbrant stupar
under vattnet, äro dessa ref endast ett par alnar breda och bilda
blott ett band eller en frans kring kusterna; der landet åter lång-
samt sluttar under vattnet, utsträcker refvet sig längre, stundom
så mycket som en sjettedels mil från land; men i så fall visa all-
tid lodningarne utanför refvet, att landets förlängning under hafs-
ytan är långsluttande. Refven utsträcka sig verkligen också en-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
