Robinson Kruse berättad för Sveriges ungdom / 53 (1899) Author: Daniel Defoe Translator: Henrik Wranér With: Gerda Tirén Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 10. Robinson murar en spis

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

Han kunde bygga sig ett palats, hålla sig hästar
och granna vagnar, kuskar och betjänter, skaffa
sig fina kläder och ett helt bibliotek samt mycket,
mycket annat!

Men så kom han ihåg, hvar han befann sig,
och han kastade föraktligt bort guldklimpen. Den
var ju alldeles värdelös på den öde ön. Hvarför
hade han ej i stället hittat ett stycke järn? Däraf
hade han kunnat göra sig en knif, en yxa, några
spikar eller andra nyttiga verktyg. Nu förstod
han det gamla ordspråket: »guld ej annat är än
mull.»

Ill. GT[=Gerda Tirén]

Han kände sig mer än vanligt ensam och
nedslagen. Om han ändå haft en vän, vore det också
blott den uslaste tiggare! En like att tala med,
hjälpa, vårda och hålla af! Eller endast ett
husdjur, en hund, en katt! Han erinrade sig, hur ofta
han varit elak mot sina kamrater och mot
husdjuren i hemmet, och vid tanken därpå grät han
ångerns bittra
tårar.

Då han
skulle gå in i
grottan, såg han, att
en spindel hade
väft ett nät i
dörröppningens
ena hörn. Han
blef så glad vid
tanken på, att
det dock fanns
en annan
lefvande varelse,
som bodde

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>