Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 15. Regntiden
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
arbete, försökte han åtskilliga sätt att knyta
snörena och fann slutligen det riktigaste. Hans nät
var lika starkt och ändamålsenligt som mången
riktig fiskares.
Ofta nog hade en djärf tanke föresväfvat
honom: om han skulle kunna göra sig en båge med
pilar. Då skulle han vara i stånd att skjuta
fåglar och lamadjur. Och skulle han en gång råka
ut för rofdjur eller vildar, kunde han tänka på
att försvara sig. Han blef blossande röd om
kinderna, och blodet flöt fortare i hans ådror, bara
han tänkte på pilbågen.
En morgon, då uppehållsvädret varade något
längre än vanligt, gick han ut i skogen och uppsökte
en lång, något böjd gren af ett starkt trädslag, som
på samma gång var segt och spänstigt. Sedan han
kommit hem, började han tälja på den med sina
flintknifvar. Dessa voro slöa, så att arbetet gick
ytterst trögt. Hvad skulle han ej velat gifva för
en riktig knif! Han behöfde all sin ihärdighet och
flit för att ej släppa taget. Men så var han också
glad, då han efter nio dagars möda ändtligen hade
själfva bågen färdig. Nu återstod endast att skaffa
en bågsträng. Men hvarifrån skulle han få den?
Hade han tänkt på den saken, då han höll på
med att slakta, så hade det varit en lätt sak.
Han visste ju, att fiolsträngar göras af fårtarmar,
och alltså kunde han af lamadjurens tarmar hafva
snott sig en bågsträng. Nu var det för sent för
denna gång, och han måste låta sig nöja med en
bastsnodd.
Pilarna vållade honom också hufvudbry till en
början, men slutligen hittade han på att göra
pilskaft af korta, lätta rörstjälkar, och till spetsar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
