Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 48. Trollet och dess träl
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
af svett. Långt om länge slog indianen upp
ögonen och kom lili sans. Och nu berättade han för
kazika om allt det märkvärdiga, som händt honom
ute på skeppet. Detla var ett stort, väldigt berg
af svart trä, och ur dess topp hade vuxit upp tre
höga träd, som räckte ända upp i skyarna. Några
människor funnos inte, men härskare på skeppet
var ett styggt troll med horn och skägg och fyra
ben. Detta troll rök på folk, äfven om de hade
fredskvisten i munnen, och det var skamligt gjordt.
Och det trollet hade en träl, svart och lurfvig, och
den’ trälen talte ett förskräckligt språk. Vov-vov!
sade den bara om allting.
Med detsamma fick han syn på pudeln, som
låg och dåsade.
— Se, där är den! Kazika, kazika! Låt oss
springa, fort, här väntar olycka! Uhuhu!
Robinson sökte lugna sin vän. Han förstod
strax, att trollet med hornen måste vara en get,
samt att skeppet blifvit öfvergifvet af sin
besättning. Det hade sålunda under den svåra stormen
blifvit vrak, och manskapet hade måst söka sin
räddning i båtarna. Men hvar kunde de nu vara?
Hade de gått i land på Robinsons ö, så måste de
ha gjort det just här i bukten — hade de gått
under med båtar och allt, borde lämningar af vraket
hafva drifvit i land.
Men så drog han sig till minnes, att vinden
vändt sig just under ovädret. Först var den
nordost, och det var väl då, som skeppet hade
grund-stött, men fram på natten hade den sprungit öfver
till sydlig och hade säkerligen då drifvit båtarna
norrut åt öppna hafvet eller möjligen till någon ö.
Han hade lagt märke till denna vindens förändrade
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
