- Project Runeberg -  Robinson Kruse berättad för Sveriges ungdom /
215

(1899) [MARC] Author: Daniel Defoe Translator: Henrik Wranér With: Gerda Tirén
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 54. Kanonskottet

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

tänderna skallrade i munnen på honom. Men
ögonen höll han på hafsytan, såsom Robinson sagt
honom, och genom den skingrade krutröken såg
han kulan dansa hän öfver vattenytan och förlora
sig långt i fjärran. Så fort han åter fick mål i
munnen, försäkrade han Robinson, att ett enda
sådant skott skulle vara nog att skrämma på flykten
alla hans landsmän eller andra vildar, om de så
komme i tusental. Ty de skulle ej ett ögonblick
kunna tro, att någon annan än Tupan kunde
åstadkomma ett sådant åskväder.

Robinson staplade upp godset inne i tältet, så
att en af de öppna trekanterna delvis stängdes
genom trälådor och tunnor, och innanför ställde han
de saker, som voro mera ömtåliga för väta. Midt
i tältet utbredde han sängkläderna och fick sålunda
i stånd två präktiga sängar, en åt sig själf och en
åt Fredag. Icke voro dessa dynor och täcken just
af nöden för köldens skull. Men Robinson gladde
sig innerligt om kvällen att få lägga sig på
europeiskt sätt och på något mjukare än gräset eller
bara sanden; han svettades gärna en smula för det
nöjet.

Så snart det började mörkna, hängde Robinson
upp sin lykta inne i tältet, tände den och framtog
de papper, han funnit i kaptenens hytt, för att af
dem kunna taga reda på, hvem som var skeppets
ägare, och hvart det hade varit på väg. Värst var
emellertid, att då Robinson skulle förbluffa Fredag
med sin lärdom, visade det sig, att så väl
papperen som de flesta böcker, de bärgat, voro skrifna
på ett främmande språk, som han ej förstod. Och
det var ju ganska förargligt.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Jan 9 01:01:06 2022 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/ddkruse/0215.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free