- Project Runeberg -  Robinson Kruse berättad för Sveriges ungdom /
259

(1899) [MARC] Author: Daniel Defoe Translator: Henrik Wranér With: Gerda Tirén
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 62. Matrosens äfventyr

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

sjön och stötte ut från vraket. Det såg mörkt ut
med vår räddning, ty båtarna voro tungt lastade,
och sjön gick hög; natten var svart* och vi visste
hvarken höger eller vänster, öster eller väster.

Vår afsikt var att hinna den närbelägna
kusten, hvars bergstoppar vi hade sett på kvällen,
innan mörkret föll på. Men vinden vände sig ännu
en gång, och nu visste vi icke alls, hvar vi voro.
Så småningom saktade sig stormen. Till vår
förvåning och glädje lyckades båtarna hålla sig uppe
i sjön, och i gryningen kommo vi utan förlust af
en enda man lyckligt i land på en obekant kust. Där
bodde vilda indianer. De mottogo oss vänligt, slöto
fred och förbund med oss, både hvita och svarta.
Där borta hafva vi nu lefvat allt sedan dess och
haft det rätt drägligt. Vi hafva inrättat oss på
samma sätt som infödingarna och mest lefvat på
fisk och kokosnötter. Bäst hafva negrerna trifts:
de voro icke vana vid bättre och hade nu
återvunnit friheten. »Frihet är kostlig krydda på
fattigmans mat.»

Men så blef ön för några dagar sedan
hemsökt af en indianstam, som bor på en annan ö
längre bort. Alla man rustade sig till motvärn,
och vi främmande, både hvita och svarta, tyckte,
att vi borde efter bästa förmåga bistå våra vänner,
som visat oss gästfrihet. Fienderna blefvo också
drifna på flykten, sedan de förlorat många tappra
krigare. Men den gamle mannen här och mig
togo de flyende med sig som fångar.

Då vi suttit fängslade i två dagar och två
nätter, blefvo vi släpade ned i båtarna och förda hit.
Under hela tiden fingo vi ingenting annat att äta
än rutten fisk, som våra hjärtlösa plågoandar kas-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri Jan 21 14:43:13 2022 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/ddkruse/0259.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free